Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

För ett par veckor sedan gick ekonomerna Bram och Gorton från Federal Reserve förtjänstfullt igenom effekterna av e-handeln på amerikansk arbetsmarknad.

Slutsatserna var solklara:

1.     E-handelsföretagen tar i snabb takt över amerikansk detaljhandel.

2.     Mängder av arbetstillfällen i traditionell detaljhandel försvinner, vilket inte kompenseras av nya arbetstillfällen i elektronisk handel.

3.     De nya detaljandelsarbetena kräver förvisso högre kompetens men de betalar också betydligt bättre.

På många sätt påminner detta förstås om industrins utveckling från ett arbetsintensivt, manuellt, arbete till ett kapitalintensivt och högteknologiskt arbete, med högre utbildnings- och löneläge. Men hur ser det ut i övriga delar av världen?

För europeiskt och svenskt vidkommande saknas helt enkelt det data (detaljhandelsstatistik redovisas enkom som index och inte i absoluta tal) som krävs för att bilda sig en uppfattning om e-handelns utveckling i förhållande till annan detaljhandel. För att åtminstone hjälpligt råda bot på det har jag i grafen nedan använt mig av den strukturstatistik som Eurostat redovisar och där det finns uppgifter i valuta och sedan räknat fram, och tillbaka, den senaste uppgiften med hjälp av detaljhandelsindex i volym.

Anm.: I europeisk statistik klassificeras företag och transaktioner bara som e-handel om de helt saknar fysisk butik. Det torde innebära en kraftig underskattning av e-handelns andel av total detaljhandel. Likväl stämmer ovan resultat väl med de undersökningar som intresseorganisationer och resultat som statistikbyråer har tagit fram på ad hoc-basis.

 

Som synes har e-handeln vuxit kraftigt de senaste tio åren, och i princip fördubblat sin andel av den totala detaljhandeln i alla områden vi tittar på. Notera dock att den verkliga andelen e-handel antagligen är betydligt högre, då statistiken endast inkluderar företag utan fysiska butiker. I den mån till exempel H&M säljer via internet, räknas det alltså till ”vanlig” detaljhandel och inte till e-handeln.

I nästa steg är det förstås intressant att fundera över hur en snabb ökning av e-handeln skulle kunna tänkas påverka arbetsmarknaden. Följer vi det amerikanska exemplet från Bram och Gortons artikel (nämnd ovan) skulle det vara en näst intill explosiv ökning av antalet sysselsatta i e-handeln.

Men, jag tycker ärligt talat att de använder ett alltför brett mått på internethandel (det inkluderar bland annat varuautomater och dörrförsäljning), vilket dessutom endast svårligen går att jämföra med situationen i Europa. Utvecklingen är, likväl, mycket imponerande.

 

För Europa lider vi även här av brist på data, både i termer av tidsseriernas längd och i frekvens. Det är återigen i undanskymd strukturstatistik som vi kan finna någon ledning. Glädjande (eller?) nog går det amerikanska mönstret igen i data för såväl Europa som i Sverige.

 

Och sätter vi ovan trender i förhållande till den totala sysselsättningen i detaljhandeln är det inte mycket att diskutera; även sysselsättningen har som andel av total detaljhandel ökat oerhört kraftigt de senaste åren.

 

Ett av kruxen med den här utvecklingen är ju vad det är för typ av arbete som erbjuds. Kan en arbetslös butiksanställd med lätthet finna arbete inom e-handeln? Först och främst är det bra att bära med sig att e-handelns sysselsättningsökning inte på något sätt kompenserar för bortfall i övrig detaljhandel, därtill är storleken ännu alltför låg.

Använder vi amerikanska data har det tillkommit knappt 150 000 nya arbetstillfällen inom e-handeln på tio år, medan det samtidigt har försvunnit drygt 300 000 arbetstillfällen bara inom varuhus (som anses ha varit mest utsatta för e-konkurrens). Dessutom är kompetensprofilen på en butiksanställd ofta mycket annorlunda än inom e-handeln.

Använder vi löner som en proxy på formell bildning visar data för de flesta ekonomier att löneläget är upp till 50 % högre i e-handeln än inom traditionell detaljhandel, vilket antyder att utbildningskraven inom e-handeln ofta är betydligt högre än inom annan detaljhandel.

Här har Bram och Gorton till och med gått ned på distriktsnivå och kan påvisa ett betydligt starkare samband mellan utbildnings- och lönenivåer samt förekomsten av e-handelsarbetsgivare.

 

Samma mönster går igen i europeiska data, men här uppvisar Sverige intressant nog en något annorlunda profil. I flera andra delsektorer, till exempel varuhushandel, är faktiskt löneläget högre än i e-handeln.

Vad det beror på kan vi bara spekulera kring, men faktum är att den höga internetmognaden skulle kunna vara ett skäl; Det är i Sverige numera så mycket enklare och billigare att, var som helst, sätta upp en internetbutik än en fysisk dito, att ”avkastningen” i form av utbetald lön, kanske inte alls behöver vara så hög. Stämmer den hypotesen, kanske detaljhandeln har ett liv till trots allt..?

 

Att vi också skulle kunna tolka det som att konkurrensen i svensk e-handel har blivit så hög att även löneläget pressas tillbaka överlåter vi till någon trist pessimist fundera över…

Se även: Josefsson om… e-handel

 

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.