Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Först ut var SCA. Hygiendelen ska knoppas av till aktieägarna, meddelades i somras.

Så i oktober berättade Getinge att det dotterbolag som gör sjuksängar ska särnoteras.

Sedan årsskiftet har Atlas Copco och Lundin Petroleum hunnit annonsera att bolagen delas. Men året är ännu ungt, det lär bli fler. Rykten säger att Sandvik vill sätta specialståldelen SMT på börsen. Liksom att AB Volvo äntligen är på väg att stycka av anläggningsmaskinerna i VCE.

Avknoppningar verkar alltså ha varit ett hett samtalsämne i styrelserummen det senaste halvåret. Fast den typen av diskussioner har egentligen pågått längre än så.

Det hela började 1991 med Lex Asea. Incentive ville dela ut en kontrollpost i kraftföretaget till aktieägarna. Den nya lagen gjorde det möjligt utan att ägarna drabbades av skattekonsekvenser.

Ungefär samtidigt sköljde en våg av ägaraktivism över näringslivet. Efter flera decennier då många företagsledningar hade ägnat sig åt imperiebyggande eller andra distraktioner svängde pendeln tillbaka. Företagen skulle renodlas och göras effektiva. Avkastningen till ägarna skulle maximeras.

Sven Hagströmer och Mats Qviberg blev aktivisternas främsta ansikten i Sverige. De tog kontroll över investmentbolaget Custos, satte in en då okänd Christer Gardell som vd och började kräva förändringar i portföljbolagen.

I Skanska drev trion igenom att fastighetsbolaget Drott delades ut till ägarna. Sämre gick det i SCA där Custos ville skilja av skogstillgångarna. Handelsbankssfären, företrädd i SCA av Bo Rydin och Sverker Martin-Löf, lyckades kämpa ned bråkstakarna den gången.

Parallellt började ett annat, mer diskret, radarpar göra sig kända på börsen; Gustaf Douglas och Melker Schörling. Med säkerhetsföretaget Securitas som bas byggde de två, delvis överlappande imperier.

Metoden var karaktäristisk och vilade på två ben. Snabb expansion genom företagsförvärv. Och avknoppningar av affärsområden och dotterbolag i takt med att de var stora nog att stå på egna ben. Låskoncernen Assa Abloy noterades 1994 och senare följde Loomis (kontanthantering), Niscayah och Securitas Direct (larm).

Från millennieskiftet fram till 2015 knoppades 26 bolag av på Stockholmsbörsen, enligt tidningen Placeringsguiden. Det betyder nästan två per år i snitt. Nykomlingarna har regelmässigt gått bra på börsen. Den genomsnittliga kursuppgången efter ett år var 25 procent och efter tre år 56 procent.

Moderbolagen brukar stiga några procent när affären annonseras, men utvecklas sedan mer i linje med index. Knoppbolagen har också en tendens att bli uppköpta. Det hände tio av de 26 bolagen, i snitt efter cirka 3,5 år.

Efter många samtal med folk som har varit inblandade i avknoppningar har jag gjort observationen att uppdelningarna oftare tycks drivas av ägarna än av företagsledningarna.

Detta är sannolikt också skälet till att många av de bolag som har gjort avknoppningar till konst har tydliga huvudägare av kött och blod. Förutom de tidigare nämnda finansmännen har ägarfamiljer som Lundin, Stenbeck, Bennett och Wallenberg använt metoden i olika sammanhang.

Enligt finansiell teori vill investerare sköta riskspridningen själva. De vill helt enkelt plocka ihop sin egen kasse med aktier, snarare än köpa en färdigplockad. Det är också – i alla fall enligt teorin – huvudskälet till att delarna i en koncern är mer värda än helheten.

Men det kan förstås även kan finnas industriella motiv för avknoppningar, nämligen att bolaget har större chans att utvecklas väl om det står på egna ben. Det ger fördelar som styrelsens fulla uppmärksamhet,  enklare att få finansiering, lättare att göra uppköp etc.

Tjänstemannastyrda bolag har som regel inte varit lika intresserade av styckning. Kanske därför att det ger större prestige och högre lön att vara chef i ett större bolag.

Industrivärdensfären motsatte sig en uppdelning av både SCA och Volvo så länge det gamla gardet med Sverker Martin-Löf och Anders Nyrén bestämde. Men sedan Fredrik Lundberg och Helena Stjernholm tog över spakarna verkar nya vindar blåsa. Förutom den pågående uppdelningen av SCA verkar det, som nämnts, röra på sig även i Sandvik och Volvo.

 

Fotnot: Det finns även flera framgångsrika konglomerat på börsen, som Indutrade, Lifco och Lagercrantz. Läs om vad som förenar dem i Magnaternas återkomst här.

 

SE ÄVEN: Hetaste börstrenden just nu – avknoppningar

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.