Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Svensk skog beskrivs som det gröna guldet. Framtiden är dock mera osäker än vad branschen vill erkänna. De extremt låga räntorna och brist på investeringsalternativ har gjort att de dystra men avgörande realekonomiska faktorerna har hamnat i skymundan vid värdering av skog.

Den svenska skogen har under det senaste året lyfts fram som ett mycket attraktivt investeringsobjekt. Uppdelningen av industrikombinatet SCA, där det stora skogsinnehavet på 2,6 miljoner hektar skogsmark dominerar det efter avknoppningen av hygienverksamheten, kvarvarande SCA:s balans- och resultaträkning, har gjort kapitalmarknaden har fått ett nytt intresse för detta tidigare väl inbäddade tillgångsslag. Även för Holmen, vars verksamhet tidigare har dominerats av den numera skrumpnande tryckpappersverksamheten, har skogsinnehavet 1,3 miljoner hektar blivit allt mer betydande för bolagets värdering.

Och vid sidan av detta finns Stora Ensos intressebolag Bergvik Skog, med 2,1 miljoner hektar skogsmark, som också har en betydande andel externa investerare, som ett investeringsalternativ för de som vill ha exponering mot ”realtillgången” skog. Dessutom har alla svenska medborgare en liten, implicit, andel i den största svenska skogsägaren av alla, Sveaskog, som äger fyra miljoner hektar, varav 3,11 produktiv skogsmark.

Upplösningen av korsägandet mellan SCA, Industrivärden och Handelsbanken beslutet om att dela upp SCA i två bolag har också lett till spekulationer om att båda dessa bolag kan bli föremål för uppköp. Industriella jättar som Procter & Gamble och Kimberbly Clark har pekats ut köpare till hygienverksamheten medan riskkapitalfonder i kombination med stora pensionsförvaltare har pekats ut som intressenter till den kvarvarande skogsindustriella delen, där pensionspengarna ska ta hand om skogstillgångarna.

Att det finns en stor törst hos de stora pensionsförvaltarna att hitta nya ”alternativa” investeringar kan illustreras av Folksam Livs investering i elnätsföretaget Ellevio från Fortum häromåret. Investerarkonsortiet betalade tre gånger det bokförda värdet och uppskattningsvis dubbla nyanskaffningsvärdet på nättillgångarna, för en helt genomreglerad verksamhet. Det kan ju för en utomstående framstå som om köparna haft ett mindre hål i huvudet eller tvärtom förstått något om elmarknaden som regleringsmyndigheten Energimarknadsinspektionen inte begripit.

Så varför då inte köpa skog? Prisstatistik från skogsfastighetsmäklaren LRF Konsult har ju också visat att skogsfastigheter har slagit börsen som investering under den senaste 20-årsperioden.

Och det är förvisso sant att priset på pengar, avkastningskravet, har sjunkit påtagligt under det senaste decenniet. Och ur det perspektivet så har ju alla tillgångar med hyfsat stabila kassaflöden haft en fantastisk resa, värdemässigt. Och där platsar ju skog bra, historiskt sett.

De stora frågorna är bara vad historien har för betydelse för den framtida utvecklingen för skogen och ur ett finansiellt perspektiv, dess kassaflöden, och om det ligger några stora framtida trendbrott i korten som man behöver ta hänsyn till för att bilda sig en uppfattning om det rimliga värdet på skog.

Lyssnar man på branschen, och inte minst dess stora siare förre statsministern och ordföranden i Sveaskog Göran Persson, så är framtiden mycket grön i alla avseenden. Buzzordet är ”cirkulär ekonomi”. Träbyggandet spås gå mot en renässans. Träfibern har dessutom möjlighet att i princip ersätta allt som idag tillverkas av fossil olja, från plaster till drivmedel, och den 125 år gamla innovationen att göra textil av träfiber spås kunna ersätta bomull i allt större utsträckning. Och så har vi nanocellulosan där tillämpningsområdena går mot oändligheten.

Mycket av detta är emellertid en blandning av önsketänkande och ren fiktion. Några lätt travesterade rader av en annan Persson, Peps Persson, ger nog en bättre beskrivning av läget i skogsindustrin i låten Onådens år där ”Verkligheten bultar på dess dörr och de önskar sig att allting var som förr. Men dom dagarna de kommer aldrig tillbaka.”

För hur man än vänder på steken så är värdet på skogen helt kopplad till den långsiktiga betalningsviljan och betalningsförmågan i skogsindustrin.

Såväl historiskt som i framtiden lär det vara sågtimret som står för den största delen av rotnettot och därmed värdet på skogen. Trävaruindustrin har pratat om de fantastiska möjligheterna med träbyggande sedan 90-talets början. Men efterfrågan på sågade trävaror har inte alls hängt med efterfrågan på andra råvaror och den allmänna tillväxten i den globala ekonomin. Något större trendbrott har inte skett och det finns heller inte i sikte. Lönsamheten för de svenska sågverken var för ett konjunkturellt hyfsat år som fjolåret generellt usel. Enligt tidningen ATL nådde endast 16 procent av de svenska sågverken långsiktigt acceptabel lönsamhet.

En fortsatt utslagning av sågverk är därför att vänta. Implosionen av den börsnoterade sågverkskoncernen Rörvik Timber är en tråkig men talande illustration till detta. Med mindre konkurrens om råvaran och allt längre transportavstånd till de kvarvarande sågverken så påverkas naturligtvis timmerpriserna.

Även på papperssidan ser det vanskligt ut. Den svenska pappersproduktionen har sjunkit från tolv miljoner ton 2009 till runt tio miljoner ton under fjolåret. Det är framför allt de så kallade tryckpapperen, tidnings-, journal- och kontorspapper, som har det mycket tufft. Produktionsvolymen är på väg att halveras från sex till tre miljoner ton jämfört med 2009. Här är frågan bara hur snabbt det framtida raset blir. Förpackningspappersproduktionen har visserligen ökat, men den underliggande tillväxten är svag, under BNP-tillväxten, och de omställningar som sker från tillverkning av tryckpapper till förpackningsmaterial hotar naturligtvis prisbilden för de senare.

Produktionen av långfibrig avsalumassa har visserligen varit en ljuspunkt, där priserna har hållits hyfsat väl uppe. Att den svenska kronan försvagats gentemot dollarn har gjort att de svenska producenternas konkurrenskraft gentemot de nordamerikanska producenterna har varit god. Men valutan är förstås en faktor som ligger helt utanför producenternas kontroll.

Men de stora investeringarna i ny produktionskapacitet, som SCA:s utbyggnad av Östrand och BillerudKorsnäs nya maskin i Gruvön, vittnar enligt branschen om en stark framtidstro. Motargumentet är att det mesta av detta är ersättningsinvesteringar som skulle ha gjorts för länge sedan. Gruvön var exempelvis utdömt av sin förre ägare StoraEnso för 20 år sedan.

Och även om det fortfarande finns några mycket lönsamma nischer på förpackningssidan, så finns det inga produkter som kan förväntas axla den lönsamhet som produktionen av vätskekartong och tidningspapper levererade under 80- och 90-talet. Det är stor risk att ”dom dagarna kommer aldrig tillbaka”.

Utifrån detta så är det svårt att se att trenden med fallande reala priser på timmer och massaved som vi har sett sedan 70-talet kommer att brytas. Tyvärr har också den tidigare fallande trenden för avverkningskostnaderna brutits sedan tio år tillbaka.

Att det svenska virkesbeståndet stadigt har vuxit är heller ingen garant för att det ekonomiska värdet på skogen samtidigt har ökat. För det är långtifrån säkert att ett stort framtida utbud av virke möts av en växande efterfrågan. Och priset brukar påverkas av dessa faktorer. Utvecklingen i Norge, där stora delar av skogsindustrin har avvecklats, illustrerar detta väl.

Men utöver att det finns stora frågetecken runt betalningsförmågan och efterfrågeutvecklingen på sågtimmer, massaved och även flis från sågverken, så har skogsägarna också andra risker att hantera. Det handlar om klimatförändringarna som är högst påtagliga för skogsbruket med sin 60-120 åriga horisont. Visserligen har det varmare klimatet inneburit att tillväxten har ökat påtagligt. Men samtidigt har risken för extremväder ökat, som stormar som kan trasa sönder bestånden under omloppstiden.

Ett akut problem för stora delar av Sverige är den rådande torkan och sjunkande grundvattennivåer. Detta ökar väsentligt risken för att exempelvis granbestånden drabbas av torkstress och därmed klart förhöjd risk för stora insektsangrepp. De allt kortare vintrarna och därmed perioder med tjäle i marken påverkar också möjligheterna att bruka skogen på stora arealer. Så även om skogsägare kan förvänta sig högre produktion så är risken stor att det ekonomiska utfallet blir klart sämre än förväntat.

En annan faktor är den allt skarpare konflikten mellan virkesproduktion och miljömålen för den svenska skogen, som i synnerhet berör storskogsbruket. Andelen gammal skog, som också har de högsta miljövärdena, har stadigt krympt. Åldersstrukturen för Bergvik Skog illustrerar detta väl, och den är högst sannolikt snarlik för SCA och Holmen, men även Sveaskog. Hos Bergvik är idag mer än 80 procent av den svenska skogsarealen yngre än 80 år. Den kvarvarande andelen gammal skog motsvarar vad många från miljösidan anser är nödvändig att skydda för att bevara den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Idag är andelen skyddad skog två procent av den produktiva skogsareaen, nedanför fjällskogarna.

Den infekterade striden mellan miljöintressenter och skogsbruket runt Skogsstyrelsens beslut att frysa inventeringen av så kallade nyckelbiotoper i nordvästra Sverige visar denna konflikt i all sin tydlighet.

Slutsatsen är att det förväntat stabila kassaflödet från skogen kan utvecklas till något helt annat. Vi behöver bara backa till 90-talet för att hitta analyser som visade att skogsbruk i norra Sverige var att likna vid Ebberöds bank. De tiderna kanske kommer tillbaka.

 

Se även: intervju med Per Lindvall om investeringar i skog. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.