Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Vårt allmänna pensionssystem har sitt regelverk. Regler som beslutats om i en överenskommelse mellan de flesta riksdagspartier. Effekterna av reglerna har inte alltid blivit så bra, menar politikerna. Av och till vill de göra en översyn.

Just nu har socialförsäkringsminister Annika Strandhäll tillsatt en arbetsgrupp som ska se över grundskyddet i pensionen. Övriga partier är med på noterna. Ett år har arbetsgruppen på sig.

Det är för de pensionärer som har det tuffast som politikerna vill göra förbättringar. Det har man också gjort ett antal gånger under de 20 år sedan man beslutade om det nya pensionssystemet. Skatten har sänkts, bostadstillägget har höjts och i vilken grad andra inkomster påverkar har ändrats.

Grundskyddet består av garantipension, äldreförsörjningsstöd, bostadstillägg för pensionärer (BTP), och änkepension. Problemet med en ökning av grundskyddet är att marginaleffekterna ökar. Det vill säga, det lönar sig allt mindre att tjäna in till sin pension genom arbete. Skillnaden i disponibel inkomst är väldigt liten mellan den som har garantipension och fullt BTP och den som har jobbat med hög inkomst alla år. Drivkrafterna för arbete finns knappast i vårt allmänna pensionssystem.

Ett exempel:

Två pensionärer, ensamstående, har lika hög boendekostnad, 5 000 kronor i månaden. Det är maximal kostnad som berättigar till bidrag. Den ena har inte yrkesarbetat alls och har lägsta nivå, garantipension, som enda inkomst. Det är drygt 8 100 kronor i månaden. Den andra har en allmän pension på 17 000 kronor, en skillnad på nära 8 900 kronor. Hon har hela 110 procent högre inkomst.

Men efter skatt och BTP blir det inte mycket kvar. Garantipensionären har 12 210 kronor att disponera. Pensionären med nästan högsta allmänna pension har 13 380 kronor. Bara tio procent mer än garantipensionären, 1 170 kronor.

I exemplet har jag räknat med att de inte har tillgångar på mer än 100 000 kronor. Tillgångar däröver minskar BTP. Jag har räknat på enbart allmän pension. Skulle en del av pensionen bestå av tjänstepension, som bara räknas med till 80 procent, ger det fördel för den med högre pension. Det beror på att båda har rätt till BTP. Den som har högre pension än 17 480 kronor får inte längre BTP, förutsatt att det bara är allmän pension.

Av en tusenlapp i högre pension blir det bara runt 130-160 kronor kvar om man är beroende av ekonomiskt bidrag till sitt boende. Det är en hög marginaleffekt. Högre än marginalskatten för höginkomsttagare. Frågan är vad politikerna kan göra för att förbättra ekonomin för pensionärerna med tuffast situation. Utan att ytterligare öka marginaleffekten. Sänka skatten för alla pensionärer, minska hur stor andel av tjänstepension och arbetsinkomster som påverkar, höja hur stor andel av boendekostnaden man kan få i bidrag eller höja både högsta möjliga boendekostnad och gränsen för när tillgångar börjar påverka.

Kanske blir den rimligaste slutsatsen att det är uppräkningen som är det största problemet. Det beror på att den som går in i pensionsåldern med garantipension halkar efter övriga grupper för varje år därefter. Garantipensionen räknas bara upp med inflationen och avräknas dessutom när inkomst- och tilläggspensioner höjs. Det kan säkert kosta en del för statskassan, men vore en bra åtgärd för jämställdheten mellan kvinnor och män. Fast då måste också inkomstgränserna i bostadstillägget följa inkomstutvecklingen, inte inflationen.

Arbetsgruppen har en delikat problemställning att rådda i. Om ett år får vi veta mer.

 

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.