Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Investeraravdraget har funnits sedan december 2013 men det är få som utnyttjar det. Skatteverket har bara fått in 5 638 kontrolluppgifter till årets deklarationer. Frågan är varför så få nappar på denna ”skattesubventionerade kapitalism”.

Investeraravdraget kom till för att få privatpersoner att satsa pengar i mindre onoterade bolag. Vi skulle alla, som har pengar att satsa, kunna bli affärsänglar i miniatyr.

I korthet går avdraget ut på att privatpersoner kan satsa upp till 1,3 miljoner kronor per år vid köp av aktier i ett eller flera helt nya aktiebolag eller i nyemissioner hos verksamma bolag.

Hälften av beloppet får dras av under kapital i deklarationen, alltså högst 650 000 kronor. Skattesatsen är 30 procent. Det innebär att om du investerar 200 000 kronor får du ta upp 100 000 kronor i deklarationen, vilket ger dig en skattesänkning med 30 000 kronor.

Aktiebolaget måste bedriva rörelse och vara onoterat. Det går alltså inte att få avdrag för ett holdingbolag. Nettoomsättningen får inte högre än 80 miljoner och bolaget får inte ta emot mer än 20 miljoner i avdragsgrundande satsningar per år. Dessutom ska den totala lönesumman i företaget vara minst 300 000 kronor och företaget får inte ha fler än 50 anställda. Företaget får inte heller vara på obestånd. Från och med i år (deklaration våren 2017) gäller också att det inte går att få investeraravdraget om investeringen görs i en nyemission i eget eller någon närståendes företag. Du får inte heller ha ägt aktier i bolaget två år före den nya investeringen.

Något jag tror många missar är att investeraravdraget också gäller om du startar ett eget aktiebolag. Är aktiekapitalet 50 000 kronor ger det en skattereduktion på 7 500 kronor (25 000 kronor x 30 procent). Men det gäller inte om du köper ett färdigt aktiebolag, ett så kallad Grundstens-bolag.

Företaget som du investerar i ska skicka en kontrolluppgift till Skatteverket. Till deklarationerna förra våren kom det in 5 571 kontrolluppgifter och till i år 5 638 stycken. Även om företaget inte skickat in kontrolluppgift går det att göra avdraget i deklarationen. Men Skatteverket uppmanar den som gör det att också be företaget att komma in med kontrolluppgift i efterhand.

Med tanke på hur många företag som startas och hur många som växer och gör nyemissioner är det förvånande att det är så få som drygt 5 000 kontrolluppgifter som kommer in. Frågan är om det är för få som vet om avdraget eller om reglerna är för krångliga.

Det finns alltid en risk att behöva betala tillbaka de pengar du fått i skatteavdrag. Om du säljer aktierna inom fem år ska avdraget återföras till beskattning. Det finns också ett antal andra tillfällen då pengarna ska tillbaka.

Denna osäkerhet kring om avdraget är ”på riktigt” kan ha fått en del att tveka. Det krävs detaljerade regler för att syftet med avdraget inte ska bli fel, men risken är att det gjort satsningen alldeles för krånglig.

Men det är ändå märkligt att så få av alla som har kapital att satsa utnyttjar avdraget. Denna form av skattesubvention av placeringar borde ha blivit en större hit.

 

Vill du veta mer om deklarationen, missa inte programmet Din Ekonomi som sänds imorgon kl 14:30

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.