Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Svenskarnas skulder hos Kronofogden växer. Förra året var totalsumman drygt 72 miljarder. Nu vill finansmarknadsminister Per Bolund sätta tak för både räntor och kostnader hos snabblåneföretagen. Det är klokt men det finns mycket mer att göra.

Närmare 430 000 människor har skulder hos Kronofogden. I snitt är skulden 170 000 kronor men de allra flesta har mindre belopp. En orsak till att många får skulder de inte kan betala är de så kallade sms-lånen som kom våren 2006. Redan då höjdes varningsflagg för dessa lån. Men under tio år har de fortsatt att växa, trots en del försök att begränsa dem lagstiftningsvägen.

När Per Bolund nu vill införa tak för räntor och avgifter är han på rätt spår. I Finland finns ett räntetak och det har i alla fall fått ner antal sms-låneföretag kraftigt.

Men det finns många andra orsaker till att så många hamnar hos Kronofogden. Den bästa studien gjorde Anna Hedborg så förtjänstfullt i sin rapport Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78).  Där framgår tydligt att de som lånar pengar kan, i stort sett, delas in i två grupper, de som framför allt har bolån och de som framför allt har blancolån (lån utan säkerhet).

I den första gruppen är lånens belopp ofta stora men betalningsförmågan är också god. Långivarna gör mycket sällan några förluster och det är bara ett fåtal låntagare som hamnar hos Kronofogden. Lånetak och amorteringskrav riktar sig till denna grupp. Men det är i första hand inte för att skydda dem utan för att skydda svensk ekonomi om räntekostnaderna framöver blir så höga att de måste dra ner på annan konsumtion. Det påverkar då sysselsättningen och hela Sveriges ekonomi, vilket skedde vid finanskrisen i början av 90-talet.

I den andra gruppen finns de som ofta har många små lån och inte äger sin bostad. När lånen blir för många och för dyra hamnar de hos Kronofogden. Skuldbeloppen är sällan särskilt höga men marginalerna är små.  En stor grupp är alla som tagit de dyra snabblånen. Ofta är dessa lån räntefria men med alla avgifter kan de ha effektiva räntor på många hundra procent. Det värsta jag sett var 8 000 procents effektiv ränta. Det är därför som det behövs inte bara ett räntetak utan också ett kostnadstak.

Men det finns även andra typer av lån och det finns framför allt skulder till myndigheter. En vanlig orsak är återkrav på tidigare utbetalade bidrag och stöd. Till exempel blev inkomsten större än vad som angavs när ansökan om bostadsbidraget lämnades in. Ofta beror återkraven på den enskilde men det kan också vara myndighetens ansvar. Frågan är om inte det borde hanteras annorlunda med mildare återkravsprocess i det fall felet ligger hos myndigheten.

Orsaken till att inte kunna klara av betalningar ligger ofta i en plötslig, oförutsedd händelse. De vanligaste är arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa. Men när det gäller sjukdom kan det också vara tvärtom. Långvarig skuldsättning sätter sig med tiden i kroppen. En intressant studie, som bara Kronofogden och Försäkringskassan kan göra tillsammans eftersom det handlar om sekretess, är att se hur många av alla långtidssjukskrivna som också är överskuldsatta. Min gissning är att det är många och att det inte går att få bukt med långtidssjukskrivningen om man inte samtidigt hjälper människor ut ur överskuldsättningen.

Under åren har jag haft många samtal med människor som arbetar hos Kronofogden. De har bland annat berättat att en stor del av de människor som finns i deras register drabbades från början av räntechocken i början på 90-talet. De klarar ofta att hålla sig flytande i många år trots att skulden blir allt större men till slut, kanske efter 10-20 år, går det inte längre. Därför är det också viktigt att vi får en möjlighet till skuldavskrivning som hjälper många fler än i dag. (2015 var det drygt 25 000 personer som hade skuldsanering.) För det handlar inte bara om dessa människor, det handlar också om barnen och andra omkring dem.

En annan grupp som måste få bättre stöd är de, ofta med olika kognitiva handikapp, som utnyttjas av andra. De som blir skuldsatta för att de förmås att skriva på papper åt någon annan.

Och så kommer vi till kärleken. En vanlig grupp är, enligt folk hos kronofogden, de kvinnor som gått i borgen för män de älskar. De ser sedan hur både kärleken och pengarna försvinner och kvar står de med skulderna. Några av dem är också män som solochvårats av kvinnor.

Falsk kärlek är mycket svårare att komma åt med lagstiftning. Men Per Bolunds ränte- och kostnadstak för lån är en bra början för att minska skulderna hos Kronofogden.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.