Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Att som ung vuxen på språng ut i livet få första riktiga jobbet! Det är förenat med frihetskänsla. Tänk att äntligen få stå på egna ben och ha en egen ekonomi värd namnet! En situation att vårda väl. För det är lätt att bli spendersam och inte tänka längre än till dagen idag. Men det kommer en framtid då ett sparat kapital är vägen till fortsatt frihet, valfrihet.

Första frågan är faktiskt hur mycket man behöver reservera, inte bara för sin framtid utan i olika tider i livet. Vissa saker är lätta att räkna på även om det kan kännas motigt. Kontantinsatsen till ett eget boende är ingen liten utmaning. För lägenheten som kostar 1,2 miljoner kronor blir kontantinsatsen 180 000 kronor. Det tar 3 år för den som sparar 5 000 kronor i månaden eller 1,5 år med det dubbla beloppet. Och det är kanske där, runt 10 000 kronor, som sparutrymmet bör vara i varje individs eller hushålls planering. Även om de på många orter är betydligt tuffare eller tar längre tid att få ihop till just insatsen.

När man väl kommit in i första bostaden kräver både underhåll, framtida utbyte av kapitalvaror (tänk bl.a. dator och mobil), amortering, oförutsedda utgifter, eventuell bil (underhåll minst 700 kr/mån och amortering 2-3000 kr/mån), semesterresan och pensionen sitt sparande. Även då kan man räkna med ett sparutrymme i minst den storleksordningen.

Nästa fråga handlar om hur man ska placera sitt sparande. Frånsett amorteringarna ska det mesta vara lättillgängliga pengar. För närvarande är det enkla det lämpliga, nämligen bankkonto med någon form av ränta. Räntefonder har varit bra en tid, men om räntorna nu har bottnat finns risken att avkastningen uteblir och att värdet till och med kan minska. Det kan ske när marknadsräntorna stiger, speciellt om det går hastigt. En bunden bankränta på viss tid, ett halvår till ett år kan vara ett alternativ, men gäller engångssummor, inte månadssparande.

För pensionssparande eller annat långsiktigt sparande är det aktiemarknaderna som kan ge högre avkastning över tid. Utan egen aktiekunskap är det bäst att välja fonder, och gärna fonder som sprider riskerna bra. En placering i Sverigefonder och globala fonder ger sådan riskspridning. Gå gärna efter bra rating och låga avgifter. Indexfonder är goda alternativ, men se upp för lägen när enstaka bolag har för stor vikt på börsen. Det kan ge onödigt hög risk just för en indexfond.

I vilken sparform placerar man lämpligast sina aktiefonder? För den som sparar passivt under många år kan vanligt fondsparande passa väl så bra som att spara inom ISK, Investeringssparkonto. Eftersom skatten ska betalas varje år för sparande i ISK, oavsett om värdet gått upp eller ned, fungerar skatten på samma sätt som en årlig avgift. Med ränta-på-ränta-effekten påverkar den värdetillväxten negativt. Observera dock att skatten tas ut via deklarationen, inte direkt från investeringssparkontot. Betalar man skatten separat kommer förstås värdet i ISK att ha en fördel, men det blir genom att man i praktiken sätter av mer sparande.

Den som tänker sig byta fonder då och då är ISK ett bra val. Det är enklare och normalt bättre. I ISK ska inte försäljningar deklareras och skatter behöver inte betalas på vinster. Gör man förlust går den å andra sidan inte att dra av i deklarationen. Men speciellt som alternativ till den inte längre användbara avdragsgilla sparformen, kan ISK fungera bra som pensionssparande genom att pengarna hålls åtskilda från övrigt sparande.

Viktigast kanske ändå är att just separera sparpengarna från lönekontot, samma dag som lönen sätts in. Ordna med automatiska överföringar. Då får sparviljan en chans att förverkligas.

 

Vill du veta hur det fungerar med sparande till barn? Se senaste avsnittet av Din Ekonomi här.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.