Kommande skattehöjningar och skattesänkningar är på små belopp men de kan få stora signalvärden. Regeringens vårproposition bjöd på få privatekonomiska nyheter.

Vårpropositionen är egentligen två – en del om ändringar i år, vårändringsbudgeten, och en del om svensk ekonomi inför den budget för 2018 som presenteras i höst.

I år vill regeringen ge mer pengar till förlossningsvård, polisen, ungdomspsykiatrin och en del annat. Men något som direkt påverkar privatekonomin föreslår inte regeringen.

När det gäller vad som ska presenteras i höst flaggar regeringen bland annat för sänkt skatt på pensionsinkomster och att brytpunkten för statlig skatt inte flyttas upp i takt med lönerna. Tittar vi närmare på förslagen innebär de sällan några stora belopp. Pensionärernas skattesänkning ger som mest 200 kronor i månaden. Och höjd brytpunkt ökar skatten med knappt två kronor upp till som mest 145 kronor i månaden. De som också betalar värnskatt får en skattehöjning på som mest 200 kronor i månaden.

Men frågan är vilka signaler skattehöjningen på löner ger. De som påverkas är alla som tjänar över 38 200 kronor i månaden. Efter årsskiftet är det totalt 1,4 miljoner löntagare. De får alltså mindre än hälften kvar när de tjänar en ytterligare hundralapp. Redan tidigare har fackförbund protesterat och menar att det är fel signaler till alla som till exempel arbetar heltid på obekväma arbetstider eller har valt att satsa på en akademisk utbildning. Den som tar ett extra nattpass kan välja att ta ut ersättningen i mer ledighet och den som står inför ett karriärkliv kanske tänker sig för två gånger. Det är med andra ord inte säkert att dessa förändringar ger de 2,7 miljarder som regeringen räknar med att få in i statskassan.

Den föreslagna skattesänkningen på pensionsinkomster gäller på pensionsinkomster mellan 10 000 och 30 000 kronor i månaden. De med lägre inkomster har redan fått sin skattesänkning. Men skattesänkningar på pensionsinkomster gäller bara från och med det år pensionären fyller 66 år. Yngre pensionärer får fortsätta att betala en högre skatt.

Även de med sjuk- och aktivitetsersättning får en skattesänkning med som mest 200 kronor i månaden. De behöver alltså inte ligga kvar i den högsta skatteklassen. Kvar där finns arbetslösa, de som får sjukpenning, föräldralediga samt de som är under 65 och får pension.

En skatt som också kan beröra pensionärer är den så kallade SINK. Det är den skatt på inkomster, både löner och pensioner, i Sverige någon som bor i ett annat land betalar. Regeringen vill återställa den till 25 procent. Alliansregeringen sänkte den till 20 procent. I praktiken kan skatten bli annan för den enskilde i och med de dubbelbeskattningsavtal som Sverige har med de flesta länder. Många pensioner beskattas även i det andra landet men det sker en avräkning med den skatt som är betald i Sverige.

Ett område där skatteförslagen kan få stort signalvärde är för småföretagen och 3:12-reglerna. Det ligger ett utredningsförslag som regeringen kommenterat och även gett nya signaler kring. Men huvudtanken är bland annat att höja skatten på utdelning i fåmansföretagen. Att lämna en anställning, med den trygghet som finns där, för att starta och driva ett eget företag kan därmed bli mindre attraktivt. Frågan är om det är rätt signal när det samtidigt är i de mindre företagen de nya jobben oftast kommer. En liten morot finns dock. Den som är enmansföretagare med aktiebolag ska få fördelaktiga villkor när en person anställs. Alltså samma regler som gäller i dag för den med enskild firma.

Regeringen har också aviserat höjd skatt på tjänstebilar som påverkar bilar tillverkade 2018 eller senare och registrerade den 1 juli 2018 eller senare. Bilar som klassas som miljöbilar får en något lägre höjning. Även förmån av sjukförsäkring i jobbet ska beskattas enligt regeringens förslag.

Regeringen vill också införa ett nytt parallellt BNP-mått likt det som skett i en rad andra länder. Det är inte bara produktionen som ska mätas utan även indikatorer som hushållens skuldsättning, luft- och vattenkvalitet och andra miljömässiga indikatorer, sysselsättning, utbildningsnivå, ekonomisk standard, hur människor uppfattar sin hälsa, den mellanmänskliga tilliten och sist men inte minst – hur nöjda vi är med livet.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.