Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Finansinspektionen har utlovat ett förslag under maj månad till skuldkvotstak för bolån och finansmarknadsminister Per Bolund är positiv.

Men frågan är om de tänkt igenom konsekvenserna av ett lagstiftat lånetak. Syftet är gott – dämpa boprisrallyt, minska människors sårbarhet och minska risken för att räntehöjningar stramar åt den allmänna konsumtionen men ökad arbetslöshet och andra samhällsproblem som följd. Men om det som är praxis i dag blir skarp lag kan det bli andra problem.

I dag ska bankerna pröva lån enligt konsumentkreditlagen och utgå ifrån låntagarens betalningsförmåga. Bankerna har vanligen ett tak på fem-sex gånger årsinkomsten före skatt. Men det finns en flexibilitet.

Det förslag som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen har skissat på är ett skarpt tak på sex gånger disponibel inkomst. Exakta detaljer är utlovade att presenteras innan månaden är slut. Enligt FI kan eventuellt skuldkvottak införas tidigast 2018.

I FI:s egna studier skulle ett skuldkvotstak på sex gånger disponibel inkomst innebära att vart fjärde hushåll i Stockholm, som har bolån, kommer över taket och tolv procent i landet som helhet.  Snittet på bolån i Stockholm är i dag 5,3 gånger disponibel inkomst.

Frågan är vilka som klarar ett så skarpt tak och vilket syfte det tjänar. Det är enkelt att se vilka som redan i dag har svårt att få låna och att förslaget gör det ännu tuffare. Ensamhushåll, högbelånade växande familjer, förstagångsköpare med flera.

Men det kan också påverka enmansföretagaren som sätter sin egen lön. I dag finns ingen anledning att ta ut en månadslön på över 39 000 kronor. Vid denna gräns är hela det sociala skyddsnätet täckt och inbetalningen till den allmänna pensionen i topp. Det innebär att en ekonomiskt klok företagare bara kan få låna cirka 2 miljoner kronor. Med lånetaket på 85 procent av köpet blir det till en bostad med en prislapp strax under 2,4 miljoner.

Den kloka företagaren med det lönsamma företaget kan givetvis ha en mycket bättre ekonomi än så. Ett sätt är att spara i företaget för att ta ut lön även efter fyllda 65. Då med högre jobbskatteavdrag och lägre sociala avgifter.

Företagaren kan också välja att ta utdelning enligt 3:12-reglerna med en lägre beskattning. Ett tredje alternativ är att betala in motsvarande upp till 35 procent av inkomsten till en tjänstepension. Bra för företagaren och bra för samhällen med pensionärer med bra pensioner.

Den företagare som vill låna ett högre belopp kan också lönetrixa och ge sig själv en högre lön under den tid då löneansökan behandlas och inkomsten granskas.

I dag är det möjligt för långivaren att även ta med enmansföretagets ekonomi, pensionsavsättningar och annat i bedömningen. Det ska bli intressant att se hur FI hanterar det i ett lagförslag.

Det vanskliga med absoluta gränser är att de föder sätt att kringgå dem. Flexibla gränser med skarp övervakning av FI kan däremot ge större förståelse. Den som lånar ut för mycket och på fel grunder ska sättas åt. Men att övervaka kanske är tråkigare än att skriva nya lagar.

Det är inte meningen att vi ska låna mer än vi klarar av att betala för. Konsumentkreditlagen ger redan i dag bra möjlighet för långivare att säga nej. Och de ska de göra. Och gör de inte det när det krävs, ska FI ta dem i örat.

 

Finansinspektionens rapport kom den 26 maj. Läs den här.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.