Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Skattetrycket i Sverige har sjunkit under en längre tid. I slutet av 80-talet och under 90-talet hade vi ett skattetryck på runt 50 procent av det vi producerade i landet. Förra året landade det på 42,5 procent, enligt regeringens budgetproposition.

Fortfarande är skattetrycket högt, internationellt sett. Fyra länder har högre skattetryck, Danmark, Frankrike, Belgien och Finland. För OECD var genomsnittet för år 2013 34,1 procent (Källa: Ekonomifakta).

Skattetrycket kan indelas i skatt på arbete, kapital och konsumtion. Fördelningen dem emellan, som andel av BNP, har ändrats på tio år. Medan skatt på arbete, som utgör cirka 60 procent av BNP, har sjunkit, har skatt på kapital och konsumtion stigit något. (Källa: Skattestatistisk årsbok, Skatteverket)

Totalt betalar nu hushåll och företag 1 700 -1 800 miljarder kronor i skatter per år. I regeringens budgetproposition för 2016 beräknar man att skattetrycket för 2015 blir 42,8 procent och för nästa år 43,3 procent.

Ett underliggande problem är kommunala verksamheter som bedrivs främst av individer och att personalkostnaderna därmed blir som en gökunge i boet. De anställda ska kunna få del av löneökningar som andra får i samhället.

Men det är svårt att bli färre eller jobba fortare inom omsorgs- eller utbildningsarbete för att kompensera kostnadsökningen. Baumols sjuka kallas denna problematik. Stefan Fölster berör frågan i dag på DN debatt, men med bäring på flyktingkrisen. Han menar att kommuner och landsting kan åstadkomma produktivitetshöjning genom bland annat digitaliseringens verktyg.

Kommunalskatten har inte stigit så mycket under senare tid som under 60- och 70-talen. Mellan 1959 och 1979 steg genomsnittlig kommunalskatt från 14,20 kronor till 29,02 kronor. En ökning med 14 kronor och 82 öre per intjänad hundralapp. Kyrkoavgiften har därefter lyfts ur kommunalskatten, men för jämförelsens skull kan nämnas att genomsnittlig kommunalskatt inklusive kyrkoavgift i år ligger på 33,23 kr. De senaste 20 åren har den genomsnittliga skatten höjts med 1 krona och 73 öre.

En förändring som skett över tid är att skatter som arbetsgivaravgift, energiskatter och punktskatter höjts. Det har skett en förskjutning från synliga till osynliga, indirekta, skatter. I den skattehöjardebatt som verkar ha startats kan det vara bra att tydliggöra hur mycket skatt som redan betalas. Inte minst borde det stå på lönebeskeden hur mycket skatt som betalas för oss i form av arbetsgivaravgift.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.