Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Försäkringar är ett smart system för att sprida risker, minska kravet på egna marginaler och öka tryggheten. För att försäkringar inte ska bli utnyttjade i ”onödan” eller genom eget ”val” måste det finnas självrisker och kontrollsystem. Annars blir premierna för höga och trovärdigheten för låg.

Samhällets skyddsnät vid inkomstbortfall är en form av försäkring. Att ha en självrisk som är lätt att bedöma storleken på verkar vettig, som jag ser det. Till exempel att vi vid sjukdom har en karensdag och vid arbetslöshet har fem karensdagar samt att ersättningen sedan är lägre än normal inkomst. Det går ju inte att överförsäkra sig nuförtiden. En arbetsgivare bidrar med premier för extra ersättning utöver vad staten erbjuder, enligt kollektivavtal, samt medfinansierar genom arbetsgivaravgiften och vid sjukdom stå för sjuklön dag 2-14.

Dessa kostnader går att beräkna någorlunda, även om sjuklönekostnaderna kan variera från tid till annan. Nu vill regeringen att arbetsgivarna ska stå för mer av kostnaderna vid sjukdom. En särskild sjukförsäkringsavgift på 25 procent av sjukpenningen ska införas när en anställd är sjuk i mer än 90 dagar. Den ska fastställas av Försäkringskassan och Skatteverket ska driva in avgiften. Ett fribelopp finns på 33 500 kronor per år och som jag förstår gäller det enbart per företag, inte per sjukskriven.

I gengäld kommer sjukförsäkringsavgiften som del av arbetsgivaravgiften att sänkas med 0,16 procentenheter. Ändringarna ska gälla från 1 juni 2017.

Vitsen är att arbetsgivarna ska motiveras att arbeta för bättre arbetsmiljö och rehabilitering. Och på så sätt motverka de ökande långa sjukskrivningarna. I utredningen framgår att just i Nederländerna verkar detta ha varit en fungerande metod. Men de flesta remissinstanser avstyrker förslaget. Riskerna finns att svaga grupper får svårare att få jobb, rörligheten minskar och orättvis börda riskerar att läggas på arbetsgivarna. Vem vill sedan att alla ens gamla krämpor ska bli synliga för en potentiell arbetsgivare? Men det kan bli följden – att sjukhistoriken ska upp till ytan.

Hur kan detta påverka företagen? En av mina vänner har ett mindre företag med fyra anställda. Arbetsgivaravgifterna sjunker med 3-4 000 kronor på ett år. Skulle en anställd bli långtidssjuk från 1 januari ett år kostar det närmare 15 000 kronor första året och 27 000 kronor andra året om sjukskrivningen fortgår så länge. Här är det räknat på högsta sjukpenning. En sjukskrivning behöver inte vara arbetsrelaterad, men några undantag för svårare sjukdomar som cancer finns inte med i förslaget.

En person med arbetsgivaransvar på ett större företag menar att det snarare vore bättre med mer tvingande regelverk kring friskvård och ökat ansvar på den enskilde att påverka sin hälsa.

För oss individer då? Många har problem med stressrelaterade sjukdomar påverkade av orimlig arbetsbörda och annat som har med arbetsmiljön att göra. Vad skulle få oss att ändra på vår situation? Jag tänker på den undersökning som Timbro lät göra för ett antal år sedan. De jämförde två grupper med bakgrundsvariabler som var lika, men där hushållets sparkapital skilde sig åt. De som hade litet sparkapital var mindre benägna att till exempel byta jobb för att de inte trivdes än dem som hade ett större kapital. Kanske att större frihetsgrader i form av eget sparande kan vara en friskvårdsinsats? Ett kapital för handlingsfrihet – eller fuck off-money som det också brukar kallas. Något vi kan skapa oss själva.

Jag tror ändå att det är mycket viktigt att förändra alla pressade jobb med liten möjlighet att påverka, inte sällan inom offentliga sektorn. Men jag tror att regeringens förslag kan leda till negativa effekter med nya hinder för många som söker jobb och en minskad vilja till verksamhetsutvidgning bland SME-företag. Gör om och gör annorlunda, är mitt råd. Självrisken hamnar inte självklart eller rättvist i rätt hand på detta sätt.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.