Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Under många år har diskussioner förts om överskuldsättning och olika sätt att skydda konsumenter. En statlig utredning har nu gjort en ny genomgång för att ytterligare belysa problematiken och föreslå åtgärder.

Sedan snabblån och sms-lån kom ut på marknaden 2006 har många förfärats av att det ska vara så enkelt att skuldsätta sig och dessutom till en skyhög kostnad. Det var då möjligt att ge små lån med kort löptid utan en sedvanlig kreditprövning. Sedan dess har regler skärpts. Lån får inte betalas ut mellan 23.00 och 07.00 och det ska vara restriktiv kreditgivning för dem som fyllt 18 år men inte 25 år. Detta enligt branschföreningen SKEF:s etiska regler. Enligt lagen ska numera också en kreditprövning ske för alla krediter. Detta till trots finns fortfarande en farhåga från politikerhåll att sårbara hushåll far illa. Det verkar inte som om problemen har minskat. Enbart att det är färre i den yngre åldersgruppen som numera hamnar hos Kronofogden på grund av smålån.

I utredningen framgår det hur vanligt det är att dessa lån leder till ansökan om betalningsförelägganden hos Kronofogden. Över 50 000 betalningsförelägganden per år handlar det om. 2015 var det hela 65 000 st. Det berör nära 32 000 individer. Man har alltså ofta mer än ett lån som gått så långt. Sett på en tre-årsperiod är det i genomsnitt åtta ansökningar per person som avser snabblån. Alla leder inte till indrivning. Ungefär hälften hinner betala in, eller på annat sätt undgå att driva saken vidare. Det innebär att cirka hälften går vidare vilket resulterar i betalningsanmärkning hos upplysningsföretagen.

I ett avsnitt är det intressant att läsa om Budget- och Skuldrådgivares erfarenheter. Av dem som söker hjälp hos dem har hälften fem snabblån eller fler. Fem procent har endast ett lån. Hälften hade skuld hos Kronofogden. Anmärkningsvärt är att många har andra skulder och problem att betala sina räkningar. Mer än hälften hade tio eller fler skulder av annan typ. Man använder snabblånen för att betala andra skulder och för vardagskonsumtion. Problemen byggs upp i en kvävande skuldspiral. Överskuldsättning är verkligen inget litet individproblem, utan även ett samhällsproblem. Något måste göras.

Utredningen ska nu tröskas igenom de olika stegen fram till en proposition innan förslag kan bli till verklighet. Det dröjer innan lagändringar kan börja gälla. Man tänker sig att det ska kunna ske 1 juli 2018.

Förslag som nu lagts fram ska gälla en speciell sorts krediter, som man benämner högkostnadskrediter. Det är lån som har en räntesats på referensräntan plus 30 procentenheter eller mer. På dem är det tänkt att det ska finnas informationsplikt, extra marginal i kalkylen samt att det införs ränte- och kostnadstak. Det ska inte heller gå att förlänga krediter hur många gånger som helst.

Intressant är att man pekar på individers möjligheter att förstå innebörden av beslut. Vi människor är ju inte alltid rationella. Men att de som är i riskzonen för överskuldsättning också är de som kan ha mindre möjligheter att ta till sig kunskap eller få lämpliga råd inför kreditbeslut. Utredningen lyfter upp behovet av utökad finansiell folkbildning. Budget- och skuldrådgivarna menar att det främst är lättillgängligheten som är orsak till problemen, men att bristande insikter hamnar på en klar andraplats.

De åtgärder som föreslås för högkostnadskrediter är alltså:

• Marknadsföring ska ske måttfullt. Hänvisning ska finnas till opartisk information om risker och följder av att ta lån och visa på alternativa lösningar på ekonomiska problem.

• Krav på skriftligt avtal. Men elektronisk underskrift ska vara ok. Konsumenten ska alltid få SEKKI-blankett innan avtalet sluts och ett fullständigt avtal ska alltid skickas över.

• Säkerhetsmarginal ska införas i kreditprövningens kalkyl för att inte utgiftssidan ska kunna underskattas. Det ska fastställas i form av en föreskrift.

• Räntetak. Högst referensräntan plus 40 procentenheter. Gäller även dröjsmålsräntan.

• Kostnadstak. Högst lika mycket som lånet ursprungligen lyder på.

• Förlängning kan ske en gång. En andra gång kan förlängning ske men då med ny kreditprövning.

Även för gratislån ska kreditprövning ske.

Detta ärende är förmodligen inte av prioriterad art hos Justitiedepartementet. Jag hoppas att det ändå inte drar ut längre på tiden. Det är viktigt att minska riskerna för att ett snabblån också blir en skuldfälla och effekterna av det. Varför inte mer tryck sätts på lärarna och lärarutbildningen för att kunna förmedla den kunskap som läroplanerna ger uttryck för undrar jag över. Där saknades förslag i utredningen. Alla ungdomar behöver vara bättre förberedda på den verklighet de ska möta. Man når dem bäst i skolans värld.

Utredningen i sin helhet: Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.