Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Ny president i Vita Huset och en helt ny politik. För den svenska plånboken blir de direkta effekterna små. Men indirekt påverkas vi på en lång rad sätt.

Ännu vet vi inte så mycket om vad Donald Trump kommer att genomföra av den utlovade politiken. Men som läget ser ut i senaten och representanthuset kan vi räkna med att han får igenom det mesta av det han vill.

Stora infrastrukturinvesteringar är utlovade och det är en av anledningarna till att den amerikanska börsen har stigit sedan valet. Det har också gynnat alla svenskar med USA-fonder och andra placeringar i de amerikanska aktierna. Även svenska bolag som kan dra nytta av investeringarna har fått en skjuts uppåt. Gynnas stora amerikanska företag av de statliga satsningarna kan det få spridning på även många mindre företag. Den som duktig kan säkert hitta ett och annat guldkorn.

Förhoppningen om stora statliga investeringar har också satt fart på framtidstron och nu kommer rapporter om hur den amerikanska inflationen tar fart. Mellan november och december steg inflationstakten från 1,7 till 2,1 procent. Och när det börjar röra på sig kan det gå fort och det blir en snabb spridning. En första räntehöjning har redan kommit och fler väntas. Möjligt är att även den svenska Riksbanken får räkna med att höja räntan tidigare än tänkt. Då kommer även de svenska hushållens låneräntor att följa.

Tveksamt är dock om sparräntorna följer med eller om det istället blir en återgång till en närmare relation mellan reporäntan och snittsparräntan. I dag är nollsparräntan högre än den reporäntan på -0,5 procent. För den som vill och behöver skydda sig mot högre boräntor, till exempel en bostadsrättsförening med stora lån, kan det alltså vara idé att fundera på att binda räntan på lite längre sikt. Den högre kostnaden som den längre bindningstiden har kan ses som en försäkringspremie. Alla som har obligationsfonder bör också fundera på flytt, när marknadsräntorna stiger kommer obligationsfonder att falla i värde och nedgången har redan börjat märkas.

Ett annat av Donald Trumps löften som han avser att infria är en protektionistisk handelspolitik. Det kan slå hårt mot en öppen och exportberoende ekonomi som Sverige. I förlängningen kan det också bli ett hot mot jobben och i värsta fall leda till stigande arbetslöshet. Som alltid finns det anledning att då och då göra en brandövning och se hur den egna ekonomin skulle påverkas vid arbetslöshet och höjda räntor.

Hittills har den amerikanska dollarn stärkts sedan valet och frågan är om dollarkursen snart ligger i nivå med kursen för euro. Det ger oss både dyrare utlandssemestrar och dyrare drivmedel. Leder Donald Trumps politik också till större oro i omvärlden är det mindre valutor som den svenska kronan som kommer att ta stryk. Låg kronkurs gynnar vår exporthandel men fullt så enkelt är det inte längre. En stor del av exporten bygger på importerade delar vilka blir dyrare med fallande krona.

Den amerikanska statsskulden, på ungefär 20 biljoner dollar, har fortsatt att stiga och den 15 mars återinförs skuldtaket (som efter förhandlingar lyftes bort under en period). Risken är då stor för en ny kris med bland annat svårigheter att betala löner till statsanställda. Har Trump dessutom låst kapital till stora offentliga satsningar på infrastruktur, väntar troligen hans första stora kris. Det kan ge börsfall och stor oro på valuta- och räntemarknaderna.

Med andra ord är det dags att hålla hårt i hatten. Vårvindarna kan komma upp i stormstyrka som gör att en och annan sedel i den egna plånboken blåser bort.

 

SE OCKSÅ: Därför är Trump viktig för din privatekonomi

 

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.