Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Nya regler för uppskov vid bostadsförsäljningar ska få äldre att vilja flytta från sina villor. Men frågan är om det räcker. Att bo kvar i en betald villa är fortfarande den billigaste boformen för de allra flesta. Dessutom är de nya reglerna en tydlig flirt med äldre väljare.

Regeringen har skickat ett förslag till ändrade uppskovsregler på remiss. Tanken är att det ska bli en del i budgetsatsningarna som presenteras den 20 september.

Det är mycket som regeringen inte vill röra vid. Till exempel fastighetsbeskattningen, ränteavdraget och skattesatsen vid bostadsförsäljningar. Många äldre väljer därför att stanna kvar i sina villor så länge som möjligt. Det finns helt enkelt inget billigare boende.

Samtidigt är det ett problem att de äldre inte lämnar sina stora bostäder vidare till barnfamiljer. Flyttkarusellen har i stort sett stannat av. Regeringens lösning heter generösare regler för uppskov av vinster vid bostadsförsäljning.

Eller som finansminister Magdalena Andersson själv uttrycker det i ett pressmeddelande där hon recenserar sitt eget förslag: ”Det här kan göra det lättare att frigöra en större bostad för en ny barnfamilj. Det är ett bra förslag som vi nu skickar på remiss.”.

Förslaget har två delar:

  1. Taket för uppskov tas bort under en fyraårsperiod, från och med 21 juni 2016 till och med 20 juni 2020. I dag är taket 1 450 000 kronor. Alla som säljer under denna tid kan alltså få hur stort uppskov som helst.
  2. Den som säljer sin bostad och köper en billigare ska få göra uppskov med en större andel av vinsten än enligt nuvarande regel.

Exempel: En bostad säljs för 4 miljoner med en vinst på 1,2 miljoner. Den nya bostaden kostar 3,2 miljoner kronor.

I dag:

Skillnaden mellan nya och gamla bostadens priser, 800 000 kronor, ska tas upp till beskattning direkt. Resten av vinsten, 400 000 kronor, är möjligt att få uppskov med.

Nya regeln (som egentligen är en återgång till den gamla kvotregeln): Nya bostaden kostar 80 procent av vad den gamla bostaden säljs för och därmed får 80 procent av vinsten skjutas upp. 3,2/4= 0,8 x 1,2 = 960 000 kronor.

Den nya regeln ger med andra ord ett mer än dubbelt så stort uppskov.

Förslaget till större uppskov får flera effekter. För statskassan dröjer det innan skattepengar kommer in. Men i fallet med uppskovsskatten får staten in en ränta/skatt på pengarna under tiden. Uppskovsskatten räknas på hela vinsten och är 5 000 kronor per år för varje uppskjuten miljon. Kapitalvinstskatten är 22 procent på vinsten vilket innebär en nettoränta på 2,27 procent. (Det motsvarar en bankränta före skatteavdrag på 3,25 procent.) Alla med uppskov ger med andra ord statskassan en betydligt bättre ränta än vad andra utlånare får.

Regeringen räknar med att förslagen ska ge knappt 400 miljoner mindre i skatteintäkt per år. Antar vi att dessa pengar behövs, och i så fall istället lånas upp på marknaden, får staten betala i stort sett ingen låneränta alls i dag. Eller som regeringen skriver: ”En ökning av uppskovsbeloppen kommer de närmaste åren att leda till en marginell men positiv ränteeffekt för staten.”. Med tiden höjs räntorna men uppskovsskatten är inte knuten till statslåneräntan så den följer inte med uppåt. Därför räknar regeringen med en minuspost längre fram på drygt 50 miljoner per år.

En annan effekt påverkar den enskilde. För att de svenska hushållen inte ska låna för mycket har vi fått en lag om amortering. Den som lånar till mer än 70 procent av bostadens värde ska amortera 2 procent av lånet per år ner till 70 procent. Mellan 70 och 50 procent är amorteringskravet 1 procent per år.

Om uppskoven blir större blir behoven av att låna mindre. Det troliga är att det framför allt blir äldre som kommer att passa på att sälja bostäder som ökat kraftigt i värde. De får med andra ord mindre lånebehov och dessutom kan de slippa krav på amortering. Och på skatteskulden till staten finns det inga amorteringskrav.

Värre är det för alla som kommer in nya på bostadsmarknaden och måste låna till en stor del av bostadsköpet. Då slår amorteringskravet till direkt.

Det går att dra ett par slutsatser. Har du pengar undvik uppskov. Det är dyrt. Måste du låna så att du får hög amortering kan uppskov vara att föredra. För äldre med låg pension som kan ha svårt att få lån är stort uppskov bra.

Min gissning är att de nya reglerna för uppskov kommer att bli ytterligare ett exempel i debatten om villkoren för en generation som en gång i tiden fick det talande namnet ”Proppen Orvar”. Nu kommer regeringen med en propplösare på bostadsmarknaden. Vi får hoppas att den kommer att fungera.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.