Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Hur ska vi dela på ansvaret för vår ekonomi? Hur gör andra? Det är två av de vanligaste frågorna jag får från människor som lever i par. Det viktigaste är att veta vad vi tar med oss in i relationen, komma fram till en bra lösning från början och att förstå skillnaden mellan att vara gift eller sambo.

Det är så viktigt att två personer som flyttar ihop för kärlekens skull också vågar prata om ekonomin. Skulle det börja gnissla är det ofta pengar som blir ett ämne för bråk.

Först och främst bär vi med oss känslor och mönster från barndomen. Hon som upplevt att pengarna aldrig räckte kan bli en notorisk sparare som vuxen. Han som såg hur pappa gömde undan de dyra verktygen han slösade pengar på, kan bli galen när hustrun gör detsamma med nyinköpta skor. Steg ett är alltså att prata igenom vad som finns i bagaget.

Nästa steg är att se över vilka kostnader som finns. Vilka är gemensamma och vilka är mer personliga? Allt som är gemensamma kostnader kan betalas från ett bankonto som båda har tillgång till. Övrigt kan betalas från de enskilda kontona. Det som blir kvar när pengar är placerat på gemensamma konton kan var och en fritt förfoga över. De flesta mår bra av en liten, egen frizon. Men det finns också par som struntar i detta och aldrig skulle ifrågasätta varandras mer privata inköp.

Det som kan vara svårt är vad som ska räknas till gemensamma kostnader i det fall det till exempel finns barn från tidigare förhållanden som lever i familjen deltid. Det är svårt att uppnå någon millimeterrättvisa utan det är bättre att från början försöka sträva efter att det ska bli hyfsat rättvist.

Tredje steget kan vara att bestämma fördelning av de gemensamma kostnaderna. Är inkomsterna ungefär lika är det enklast om båda sätter in lika mycket på det gemensamma kontot. Eller så är de olika och kanske 60/40 avspeglar inkomsterna. ”Av var och en efter dess förmåga” är en bra utgångspunkt. Från det gemensamma kontot kan alla räkningar betalas och en viss summa gå över varje månad till ett matkonto dit två kort är kopplade. Då spelar det ingen roll ekonomiskt vem som handlar maten.

Det finns också andra modeller för fördelning av kostnaderna. En kan vara att man bestämmer att båda ska ha lika stora egna belopp, oavsett löner. Resten av pengarna läggs i gemensam pott.

En annan modell båda betalar lika mycket, oavsett löner. Det kan upplevas som rättvist men den som tjänar mindre får också sämre möjligheter att bygga upp ett eget sparande.

En vanlig modell är den där man inte bryr sig om dina eller mina pengar utan lägger allt i samma pott. Det var vanligare förr. Nackdelen är att det kan bli diskussioner om mer personliga utgifter och sparande.

Många, som inte pratat igenom fördelningen, hamnar lätt i modellen där den ena tar hand om vissa utgifter, ofta dagliga inköp av mat och annat, och den andra om andra utgifter som räkningar. Den som tjänar mest kan då ha möjlighet till större eget sparande som kanske till och med är dolt för den andra.

När Nordea 2014 undersökte hur par fördelar kostnaderna mellan sig visade sig att 48 procent har alla pengar i samma pott. 23 procent fördelar utgifterna proportionerligt. 13 procent betalar lika mycket var, oavsett inkomster. 9 procent delar så att båda har lika mycket kvar för egna behov. 6 procent har enskild ekonomi och 1-2 procent delar på annat sätt.

Steg fyra är sparandet. Ett gemensamt konto som buffert och kortsiktigt sparande som till semestern kan vara bra. Men är ni inte gifta är det viktigt att tänka på vem som står för vilket konto. Har ni gemensamma lån, äger bostad tillsammans och har sparkapital är det viktigt att tänka på eventuellt arv och om det behövs testamente.

Det är stor skillnad på att vara gift eller vara sambo. Två som flyttar ihop utan att gifta sig måste känna till sambolagen. Den innebär att var och en äger sitt. Det är bara bostad införskaffad för gemensamt boende och det som köpts till hemmet som ska delas vi en separation. En klassisk kvinnofälla är att hon betalar mat, kläder och andra löpande utgifter och han köper kapitalvarorna, som bil, som han kan ta med sig vid en separation. Som sambo bör ni också fundera på om ni ska ha varandra som förmånstagare för försäkringar och om ni ska skriva testamente.

Som gifta har man laglig skyldighet enligt äktenskapsbalken att ”gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa”. Där står också att ”Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas.” Men det står också att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder.

Bestäm också från början när det är dags för uppföljning av kostnader och fördelning, sparande och annat. Det kan vara en eller två gånger per år. Glöm inte att se över försäkringar, försäkringar knutet till sparande samt eventuellt behov av testamente. När alla papper är i ordning och ekonomin är planerad, fördelad och klar är förutsättningar för ett liv tillsammans bättre.

 

SE ÄVEN: Så viktigt är det att prata om samboekonomin

 

 

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.