Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Det blir en höjning av den pensionsålder som vi inte har. Räkna med ett beslut i Pensionsgruppen i höst och en mjuk övergång. Därefter kommer fokus att riktas mot inträdesåldern.

Det är en vanlig missuppfattning att vi har en pensionsålder i Sverige och att den är 65 år. Vad vi har är olika socialförsäkringar som antingen börjar eller slutar vid 65 års ålder. Omställningspensionen, sjukersättningen och a-kassan upphör till exempel vid 65 och garantipensionen och bostadstillägget för pensionärer gäller från 65 år. Många tjänstepensioner börjar också betalas ut vid 65, ibland per automatik och ibland efter passivt godkännande.

Vi har också andra åldrar. Privata pensionsförsäkringar och många tjänstepensioner kan lyftas från 55 års ålder. Vi kan ta ut den allmänna pensionen från 61 och vi har las-reglerna som gäller fram till 67 års ålder.

De allra flesta väljer att gå i pension vid 65 års ålder. Gå i pension är egentligen ett missvisande uttryck för vad de gör är att de tar ut pensioner från den åldern. Det säger ingenting om personen väljer att fortsätta jobba helt eller delvis. Vi ser också en tydlig trend att fler tar ut full allmän pension senare och fler tar ut full allmän pension tidigare.

2013 kom den stora Pensionsåldersutredningen som föreslog en riktålder för den allmänna pensionen och socialförsäkringar. Det skulle vara en ålder som justeras allt eftersom en årskulls medellivslängd förändras. Lever vi längre flyttas alla åldrarna fram.

Men vi behöver ta ett språng. Vi har redan kommit på efterkälken genom att ha 65 år så länge. När pensionssystemet skapades för 20 år sedan trodde man att medellivslängden skulle öka med ett år fram till i dag. Ökningen har blivit 2,4 år. Vi blir alltså allt äldre i en allt snabbare takt. Det innebär att pensionerna ska fördelas på allt fler år.

Något måste med andra ord ske snart. Värt att notera är också att i stort sett alla andra europeiska länder har höjt pensionsåldern sedan 2013. Sverige har i dag en av de allra lägsta åldrarna trots en av de allra högsta livslängderna.

Pensionsgruppen, med regeringspartierna och allianspartierna, sitter för närvarande och diskuterar om det ska bli en höjning med ett eller två år. Om den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ska höjas till 62 eller 63 år. Vad ryktena säger lutar det åt det senare.

Inget parti vill vara med om att höja åldersgränsen under ett valår och dröjer det till efter nästa val kan det höjas röster för en ny utredning. Pensionsgruppen kommer också att få nya ledamöter som behöver tid för att sätta sig in i frågan. Det talar för att det blir ett beslut i Pensionsgruppen under hösten. Frågan är från när.

Göran Hägglund har tillsammans med Göran Jonsson fört samtal med arbetsmarknadens parter och fått dem i stort sett med på tåget. Kollektivavtalen kommer att anpassas till de ändrade åldrarna. Den enda som inte vill kliva på tåget är Svenskt Näringsliv som inte gillar att las-åldern kan komma att höjas till 69 år, utan hellre ser individuella överenskommelser.

På Pensionsdagen i veckan, talade Göran Hägglund och gav sin egen syn på hur snabbt förändringarna kan bli verklighet. Han hade dock en brasklapp i rubriken – ” I den bästa av världar…”.

Om Pensionsgruppen fattar beslut i höst kan departementsskrivelse, remisser, proposition och därefter riksdagsbeslut klaras av under 2017. I första vändan är det troligt att mer av riktlinje och princip slås fast och det kan bli fler proppar kring detaljer. Parterna på arbetsmarknaden förhandlar därefter fram de egna avtalen med hänsyn till de nya åldrarna. Då kan Sverige ha högre pensionsåldrar från och med 2020.

Vilka årskullar som kommer att omfattas av ändrade åldrar är också en fråga som återstår. Troligen kommer det att bli en mjuk övergång. Min gissning är att ingen som i dag är född före 1963 kommer att påverkas. Kanske till och med yngre årgångar kan bli gränsen. För det viktigaste är att få in de högre åldrarna i alla beräkningar, inte att få med alla så fort som möjligt. Det talar för att det kan bli ännu fler årskullar som får behålla de gamla socialförsäkringsgränserna. För vad alla politiker vet är att, hur nödvändigt det än är att höja pensionsåldern och hur mycket bättre pensioner det skulle ge, så är det ingen populär reform.

I Hägglunds och Jonssons rapport lyfts en annan viktig fråga fram som Pensionsåldersutredningen inte behandlade. Det är när vi kommer in på arbetsmarknaden och börjar bidra till pensionerna. Enligt SCB är inträdesåldern för samtliga 26 år. Och enligt OECD är inträdesåldern för akademiker i Sverige 29,7 år. Båda siffrorna är mycket höga internationellt sett. Efter att utträdesfrågan är klar är det troligen dags för Pensionsgruppen att se på inträdesåldern.

 

Se också: Därför måste vi arbeta längre

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.