Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Det svarta guldet har stor inverkan på världsekonomin. Men förändringar i oljepriset leder även till direkta konsekvenser för oss privatpersoner.

Idag påverkas främst bilisterna när oljepriset går upp eller ner och det hänger ihop med att vårt vanligaste användningsområde för olja är just fordonsbränsle. Men så har det inte alltid varit.

Även om vi i västvärlden är mindre beroende av oljan än förr, var det inte så länge sedan som det såg helt annorlunda ut. Under efterkrigstiden ökade vi drastiskt vår oljekonsumtion i Sverige. Exempelvis använde vi gärna olja för att värma våra hus och det var inte ovanligt att se en tankbil köra in bakom villan för att fylla på oljetanken i huset. Vi använde faktiskt mest olja per invånare i Europa under 1950-talet. Mestadels berodde det på att fler hade råd med egen bil.

Historiskt sett har stora och snabba förändringar av oljepriset hängt ihop med politiska händelser, båda Opec-kriserna under 1970-talet är exempel på det och båda oljekriserna påverkade vår ekonomi konkret, bensinen ransonerades till och med under perioder.

Även den här gången verkar prisökningen ha en politisk bakgrund och även denna gång är Opec-kartellen inblandad. Energiministern för världens tredje största producent av olja, nämligen Ryssland, har nyligen visat intresse för diskussioner med företrädare för Opec-länderna, kanske är planen att minska produktionen för att få upp priset. Åt det hållet går i varje fall marknadens spekulationer just nu. Samtidigt finns teorier om att de lyfta sanktionerna mot Iran tvärtom kan leda till lägre oljepriser.

Oavsett hur det blir har vi haft en överproduktion av olja och sedan mitten av 2014 har oljepriset rasat till prisnivåer under 30 dollar per fat, vilket är en minskning med över 70 procent. Det här har slagit hårt mot oljebolagens lönsamhet och de oljeproducerande ländernas ekonomi. Men nu har alltså oljepriset gått upp till drygt 35 dollar per fat och nu blir det också dyrare att tanka. Intressant att notera är att det inte blev så himla mycket billigare när priset sjönk eftersom bensinskatten höjdes vid årsskiftet.

2005 satte den dåvarande regeringen som mål att vi ska vara oberoende av olja senast år 2020. Det är väl inte direkt realistiskt att vi skulle klara det, men det går i varje fall framåt. Vi har faktiskt minskat vår oljekonsumtion i Sverige med 50 procent sedan 1970, enligt Energimyndighetens rapport Energiläget 2012. Ett tecken på vårt minskade oljeberoende är att nästan ingen värmer villan med olja längre. Idag är det bara ungefär två procent av Sveriges småhus som värms med olja eller kombinationen olja och el, enligt Energirådgivningen.

Men fortfarande använder vi en hel del olja, om inte annat indirekt när vi köper varor som transporterats långa sträckor. Statistiskt sett importerar vi ett fat olja, motsvarande 159 liter, per person och månad. Det hade jag ingen aning om innan Per Högselius, univeritetslektor på KTH, berättade det i programmet Din Ekonomi. Du som vill veta mer om vilken betydelse det svarta guldet har för oss idag och varför oljepriset faktiskt har inverkan på vår privatekonomi, missa inte Din Ekonomi.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.