Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad men det är inget besked som lugnar. Tvärtom har den långvariga minusräntan fått oss att bli både mer försiktiga och mer pessimistiska.

Riksbanken är inte ensam om att få oss att känna osäkerhet och oro inför framtiden. Tonläget i politiken anges också ofta som en orsak till att vi uppfattar tillvaron som värre än den är. Det är många som är bra på att måla upp alla tänkbara hemskheter särskilt om någon annan kan ställas till svars för dem.

Och vi hushåll agerar därefter. Ett exempel är hushållens sparade som fortsätter att öka, trots att de flesta sparkonton har nollränta. Det tyder på att vi söker trygghet mer än avkastning. Nettosparandet andra kvartalet i år var 97 miljarder och de mesta av sparpengarna hamnade på nollräntekonton. En reporänta som är negativ, och en sparränta som är noll, borde enligt skolboken få oss att istället leva livets glada dagar och lägga allt på shopping och nöjen – och därmed bidra till att pressa upp inflationen.

En negativ reporänta uppfattas som en krisränta, vilket det är, och vi agerar som är naturligt i kris genom att hålla hårdare i våra pengar. Nu gäller det förstås inte alla. Bilförsäljningen slår rekord och vi reser som aldrig förr. Och alla har inte råd att spara utan måste förbruka varje slant som kommer in.

När hushållen intervjuas om framtidstron lyser också oron igenom. Konjunkturinstitutets månadsbarometer för augusti visar på allt större pessimism, en nedgång som pågått sedan 2014. Och i dag ligger vi långt ifrån den framtidstro som fanns 2007 och 2010, åren före och efter finanskrisen. Dock är många hushåll lite mer optimistiska när det gäller den egna ekonomin.

Det finns fler undersökningar visar på att de svenska hushållen ser allt mer negativt på framtiden. Bland annat från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Hushållen får också ofta höra att problemen ligger hos dem som lånar. Det är hushållens stora skuldberg som kan skada hela den svenska ekonomin. Visst fick chockhöjningen av låneräntorna vid fastighets- och finanskrisen i början av 90-talet stor makroeffekt. Många jobb försvann när vi fick använda mer pengar till räntebetalningar. Men att ständigt höra få att mitt huslån är ett hot mot Sverige ökar också på skuld- och skamkänslorna.

Att vi lånar så mycket är trots allt ett resultat av den ekonomiska politiken under årtionden som försatt oss i denna situation då nästan alla måste låna för att ha någonstans att bo. Ett ansvar som alltför sällan erkänns av ansvariga politiker och än mindre görs något radikalt åt.

Visst kan det hända mycket otäckt i morgon – men i dag har de flesta av oss det faktiskt ganska bra. Och visst finns det ett och annat mörkt moln, men på det hela taget ser framtiden också ljus ut. Och om några år får vi också betala mer i ränta på lånet. Det kan i dagens bakvända värld bli något vi gläds åt.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.