Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Sommarlovet är slut och finansdepartementet är i full gång med höstbudgeten som presenteras den 20 september. Frågan är vilka förslag som kommer som kan påverka våra plånböcker.

I nästa vecka presenterar traditionsenligt finansminister Magdalena Andersson nya prognoser för den svenska ekonomin i samband med regeringens möte på Harpsund. Det ger en fingervisning om hur stort utrymme det kommer att finnas för olika godisbitar i budgeten.

Vänsterpartiet lär få igenom något av sina krav och ett sådant presenterades i Almedalen. Det var fria mediciner till alla över 80 år. Det kan tyckas som en stor och mycket generös godisbit men i praktiken har det inte så stor betydelse. Alla över 18 år har i dag ett högkostnadsskydd som gör att medicinkostnaderna aldrig kan bli högre än 2 200 kronor under en 12-månadersperiod, och efter de första 1 100 kronor sker en nedtrappning i procent. Från årsskiftet blev receptbelagda mediciner gratis för alla under 18 år, också ett v-förslag som regeringen antog.

Frågan är alltså om regeringen kan motivera ett generellt bidrag till alla 80+, både fattiga och rika, och om det i så fall blir den godbit som ska hålla pensionärerna på gott humör.

Bostadssektorn skriker efter reformer men efter att flerpartisamtalen misslyckades är det frågan om vad regeringen gör. Det lilla förslaget som kom i våras kan i värsta fall bli det enda förslaget. Då gick Magdalena Andersson och bostadsminister Peter Eriksson ut och lovade att taket på maximalt uppskov vid bostadsförsäljning, i dag 1 450 000 kronor, skulle tas bort tillfälligt under fyra år.

Förhoppningen är givetvis att många som suttit länge i sina villor, och gör stora vinster vid en försäljning, ska lockas att sälja och flytta till förmån för barnfamiljer. Alltså ett sätt att få fart på flyttkarusellen. Men förr eller senare ska skatten betalas och under tiden med uppskov är det en, i dagens ränteläge, mycket hög skatt. Uppskovsskatten, som är på hela vinsten, motsvarar en skuldränta på 3,25 procent på den uppskjutna skatten.

Sänkt uppskovsskatt eller sänkt kapitalvinstskatt på bostadsförsäljningar hade varit alternativ men troligen både för dyra och dessutom en politisk eftergift åt oppositionen. Men det är mycket tveksamtom regeringen vågar göra något åt andra bostadspolitiska förslag som cirkulerat som sänkt ränteavdrag, avskaffande av hyresregleringen och större stimulanser till byggande av hyresrätter.

Rot och rut är en fråga som regeringen petat i några gånger. Sänkt tak för rutavdrag för alla under 65 år och minskat rotavdrag till 30 procent är begränsningar. Rut även för flytt, fler trädgårdstjänster och it-tjänster i hemmet är utvidgningar (som gäller sedan den 1 augusti i år). Helt klart är att duttande med reglerna har gjort både företagen och köparna mer försiktiga i en tid då dessa typer av jobb behövs för många som en inkörsport på arbetsmarknaden. Frågan är om regeringen väljer att ta bort begränsningarna eller på annat sätt satsa mer på dessa tjänster eller om det fortfarande är för politiskt kontroversiellt med ”pigjobben”.

Vinster i välfärden är ett begrepp som länge dansat runt. Senast 1 november ska regeringens utredare Ilmar Repalu komma med förslag kring valfrihet och vinster i vården. Frågan är om regeringen föregriper hans förslag och lägger något eget i budgeten. Under sommaren har det kommit flera signaler om en mer negativ signal från regeringen när det gäller privata vårdgivare.

För en sak är säker. Höstens budget kommer att vara starten på nästa valrörelse. I budget, kanske inte i förslagen men väl i texterna, kommer vi att kunna se vilka frågor som regeringen vill göra till valfrågor om två år.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.