Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Vi blir allt äldre. Livslängden ökar år efter år, men för Sveriges del verkar nu ökningstakten minska. I många andra länder ökar den i stället snabbare.

Henrik Ennart, SvD, har analyserat prognoser för livslängden bakåt i tiden. 1928 var prognosen att genomsnittlig livslängd skulle plana ut vid 65 års ålder, sett för hela världen. Och så sent som 1982 trodde Världsbanken att inget land skulle ha kommit upp över 82,5 år före år 2100. För Japans del passerades den medellivslängden år 2006.

I dagarna har det kommit nya siffror och prognoser från livsmedelstidskriften The Lancet. Det land där livslängden ökar snabbast just nu är Sydkorea. Prognosen där är att kvinnorna blir först i världen med en förväntad medellivslängd på 90 år, år 2030. Sverige har länge haft en av de snabbast ökande livslängderna, men här har takten avtagit.

Dagens sydkoreanska kvinnor lever i genomsnitt 84,2 år, samma som för Sverige. Livslängden för män i Sverige har ökat mer än för kvinnor på senare år och är nu uppe i 80,4 år. Trots det har många länder passerat oss. Vi ligger inte längre i topp.

Henrik Ennart menar att det är troligt att medellivslängden för Sverige kommer att gå snabbare uppåt igen, på grund av ökad vakenhet vad gäller livsstil. Även medicinska utvecklingen borde möjliggöra ökad livslängd, antar jag. Samtidigt varnar andra, bland annat professor Mai-Lis Hellenius, för att den ökande fetman kommer att vara en starkt negativ faktor.

Vad betyder det att prognoser över livslängden hela tiden måste ses över och att den hela tiden ökar? Jo, det mest närliggande problemet gäller pensionerna. Nu när ansvaret för storleken på pensionerna flyttats över till individerna måste vi pensionera oss senare för att pengarna överhuvudtaget ska gå att leva av. Med ökad livslängd kommer det delningstal som pensionskapitalet ska delas med att bli större och utbetalat belopp att bli mindre. Så blir det om vi behåller nuvarande pensionsåldrar.

Nödvändigheten till senarelagda uttag gäller både allmän pension, tjänstepension och privat sparande. Den parlamentariska pensionsgruppen har ännu inte satt ned foten i frågan. Det första den bör göra är att höja den ålder man tidigast kan börja ta ut allmän pension, idag 61 år. Om möjligt bör också regeringen reglera för hur tidigt man kan ta ut privat pension och tjänstepension, idag 55 eller 61 år, olika för olika avtal.

Men sedan handlar det om att ta till sig detta att vi måste jobba längre. Det gäller både arbetsgivare och arbetstagare, inklusive kollektivavtalsparterna.

Pensionsmyndighetens prognoser har under många års tid flyttat fram behövlig, eller alternativ, pensionsålder utifrån ökad livslängd. År 2001 skulle den som är född 1955 behöva gå i pension vid 66 år och en månad för att kompensera för detta. Den som är född 1980 vid 67 år och fyra månader. År 2015 har dessa åldrar ökat med mer än ett år till 67 år och två månader respektive 68 år och elva månader.

Säg att den som är född 1955 har ett pensionskapital i inkomstpensionen på 1,8 miljoner kronor vid 65 års ålder. Det här ökade delningstalet vid 65 år leder till en lägre pension med bara cirka 200 kronor, men nivån på 8 800 kr i månaden blir låg. Om personen jobbar vidare i två år och två månader stiger pensionen med drygt 1 200 kronor i månaden före skatt. Dessutom tillkommer utbetalningar av premiepension och tjänstepension.

Den som är född 1980 har med det höjda delningstalet mellan 2001 och 2015 och med ett förmodat pensionskapital på 1,8 miljoner kronor vid 65 års ålder tappat 450 kronor i månaden. Med nära fyra års längre yrkestid kan pensionen öka med mer än 2 000 kronor i månaden. Jag har räknat med att även kapitalet byggts på i de två exemplen.

De premiebestämda pensionerna, premiepensionen och tjänstepensionen, kommer att ha större betydelse för yngre generationer än för dagens 60-plussare. Värdestegringen på kapitalmarknaderna kan man räkna med ger bättre tillväxt än med inkomstindex, vilket styr inkomstpensionens uppräkning. Men även för de delarna kommer kapitalet att behöva delas upp på flera år när och om livslängden ökar.

Det är hårda fakta att ta till sig. De framgår tydligt i prognoserna på min pensions hemsida. Livslängdens ökning har redan haft en påverkan och den kommer fortsätta att påverka. Att avgifter och skatter som går till pensionerna skulle höjas är inte troligt. Andra åtgärder är ett måste. Både inställning, förutsättningar och drivkrafter för långt arbetsliv behöver påverkas. Allt för att vi inte ska spara ihjäl oss och försämra för den tillväxt som pensionssystemet är så beroende av.

För det är ju i grunden positivt att vi får ett långt liv. Och all ökning i livslängd går faktiskt inte till längre arbetsliv. Efter att ha gått i pension vid behövlig ålder så kommer allt yngre generationer ha allt fler levnadsår kvar ändå.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.