Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Vem vill inte ha en löneförhöjning varje år? Jo, det vill nog alla. Men att ha pension, studiemedel eller bidrag är inte som att ha lön. Dessa inkomster styrs av prisbasbeloppet som styrs av inflationen. Så låg som den är för närvarande blir uppräkningarna till 2017 små. I alla fall om pensionen består av enbart garantipension.

Nyligen presenterade Statistiska Centralbyrån beräkning av nästa års prisbasbelopp. Förändringen speglar inflationen mellan juni 2015 och juni 2016, då den låg på en procent. Prisbasbeloppet beräknas till 44 800 kronor, en höjning med 500 kronor. Detta styr både garantipension, studiemedel, sjukersättning, högsta sjukpenning och föräldrapenning, grundavdrag och energiskatter. Beloppet ska senare i höst fastställas av regeringen.

Till nästa år får den som har hel garantipension 80-90 kronor mer i månaden före skatt. För innevarande år och även för 2014 var inflationen negativ och pensionerna sänktes. Eftersom en pensionär normalt inte har så stora lån och en viktig orsak till lägre inflation berodde på räntesänkningar så drabbades säkert pensionären ändå av ökade kostnader. En inkomsthöjning på 1,1 procent är mindre än vad många löntagare får del av, men får ändå i det ljuset ses som positivt. Efter skatt får en ensamstående garantipensionär, född före 1938, 66 kronor mer i handen. Är hyran på 5 000 kronor eller mer sjunker ett eventuellt bostadstillägg med 26 kronor. Så 40 kronor kan finnas där för kostnadsökningar för en pensionär med svag ekonomi. Förutsatt att kommunalskatten ligger stilla.

De flesta pensionärer har också inkomst- och tilläggspension. De räknas för närvarande upp med balansindex, vilket är mer än inflationen. Pensionsmyndighetens senaste beräkningar visar på en höjning på 3 procent till nästa år.

En student som börjar sin hösttermin nu har 9 904 kronor per fyraveckorsperiod att disponera i studiemedel. I januari höjs det beloppet med 112 kronor till 10 016 kronor. Studiemedel beskattas ju inte så det blir pengar att använda fullt ut. Fribeloppet höjs med 1 600 kronor per år till 143 360 kronor. Så mycket kan en student tjäna nästa år utan att studiemedlen börjar reduceras.

För bostadsbidrag för unga vuxna ligger dock inkomst- och hyresgränserna stilla år efter år. SFS, Sveriges förenade studentkårer, brukar inte räkna med bostadsbidrag i sina budgetexempel i grunden. Det kan vara en bra utgångspunkt. Att bli beroende av bidrag för med sig marginaleffekter och dessutom problem de år man påbörjar eller avslutar sina studier eftersom hela årsinkomsten räknas in.

Inkomstgränsen är lägre än för studiemedel. Mer än 41 000 kronor kan en studerande inte ha i inkomst. Här räknas även 80 procent av bidragsdelen i studiemedlen in. För 10 månaders studier med studiebidrag blir det 18 470 kronor kvar att ha i arbetsinkomst under 2017 innan bostadsbidraget minskar. Det sker med en tredjedel av överstigande inkomst. Möjligheten till bostadsbidrag, högsta nivån på 1 100 kronor/månad, upphör därmed vid en årslön på cirka 55 000 kronor.

Pensionärerna har politikerna stöttat med sänkt skatt och höjda bostadstillägg när uppräkningen varit svag. För studenter har studiemedlen höjts, men då till lånedelen, något som senare ska betalas tillbaka. Nu kan det vara dags att också förbättra stödet för studenternas boendekostnad.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.