Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I deklarationen framgår det tydligt hur mycket, eller lite, man betalar för medlemskap i sitt trossamfund. Vad kostar det egentligen och vad får man göra i kyrkan om man inte är medlem?

Vi har inte längre en statskyrka, men trots att kyrkan skildes från staten vid millennieskiftet debiteras kyrkoavgiften fortfarande via skattsedeln. Ett flertal andra trossamfund har också fått den rätten. Att en medlemsavgift drivs in genom skatteverket är unikt och får ses i ljuset av det historiska ”äktenskapet”. Numera är den i alla fall fullt synlig på skattsedeln. Begravningsavgiften måste alla betala, men kyrkoavgiften är frivillig.

Kyrkoavgiften är i år i genomsnitt 1,02 kronor per hundralapp i beskattningsbar inkomst, det vill säga inkomsten efter grundavdrag. Begravningsavgiften, som alla måste betala, ska från och med 2017 vara lika över hela landet, 24,6 öre. Tidigare kunde den skilja sig åt mellan olika församlingar och pastorat. Tranås och Stockholm är undantagna, då det är kommunerna och inte kyrkan som ansvarar för begravningsverksamheten. Där gäller alltså inte den enhetliga avgiften.

För medellönen på runt 30 000 kronor går knappt 300 kronor till kyrkoavgiften och cirka 70 kronor till begravningsavgiften varje månad. Skulle lönen vara 50 000 kronor handlar det om 500 respektive 120 kronor i månaden. För en pensionär med 12 000 kronor i pension är motsvarande belopp 65 respektive 15 kronor. Det är nog få föreningar som har inkomstrelaterade medlemsavgifter och så stor skillnad i avgift mellan sina medlemmar. Och det är även märkligt att vi betalar så olika mycket för samma begravningstjänst. Men förmodligen är detta svårt att ändra på idag. En enhetlig avgift skulle förmodligen bli orimligt hög för dem med låga inkomster.

Om man inte tillhör kyrkan – vilka tjänster har man då rätt till? Många undrar säkert vad som exempelvis ingår för en borgerlig begravning.

Genom begravningsavgiften har man kostnaderna betalda för att använda kyrkogårdsförvaltningens kapell eller begravningslokal, för kremering, gravsättning, gravplats i 25 år och skötsel av allmänna ytor på kyrkogården. Även kostnader för bisättning och viss transport ingår.

För den som är medlem i kyrkan täcks dessutom kostnader för en prästs medverkan vid begravningen, kyrkomusiker och processionsbärning. Då kan man även få använda församlingskyrkan kostnadsfritt.

Har man rätt att alls gå till kyrkan även om man inte är medlem?

Ja, kyrkan är öppen för alla. Vill man gifta sig i kyrkan går det bra, men om ingen av blivande makarna är medlem kan en avgift tas ut. Det går bra att döpa sina barn i kyrkan även om man själv inte är medlem. Sedan kan man förstås fundera över varför man vill ha ceremonin i kyrkan om man inte vill vara medlem.

Icke-medlemmar får förstås inte rösta i valen till kyrkofullmäktige.

Ungefär fem miljoner svenskar betalar kyrkoavgift till Svenska kyrkan. Antalet medlemmar är större, men alla har inte beskattningsbar inkomst. Cirka 124 000 personer betalar till 14 andra samfund via skattsedeln. Sex av tio av dessa avser romersk-katolska kyrkan.

Det är nog många som gått ur kyrkan som kan tänka sig att ge bidrag till vård av de kulturella institutioner som finns inom kyrkans ansvar. Kanske borde det finnas en sådan fondverksamhet, öppen för månatligt stöd från allmänheten?

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.