Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Inflationen är låg. Ändå är det många priser som förändras. Det är bara det att de just nu går åt lite olika håll. Bensin och el har exempelvis blivit billigare medan maten har blivit dyrare.

Vår köpkraft är därför sammantaget rätt stark när inflationen är så pass låg och lönerna stiger.

En av hushållens största utgifter är dock skatten. Våra inkomster beskattas som bekant och för pengarna får vi olika typer av tjänster som vi annars skulle ha fått betala för av nettoinkomsten. Denna skatt ingår inte i inflationsmätningarna.

Till nästa år får invånare i 63 kommuner höjd skatt. I nio kommuner sänks skatten. Men där skatten höjs kan det i vissa fall vara rätt rejält. I genomsnitt höjs skatten från 31,99 kronor per beskattad hundralapp till 32,10 kronor. Hushållens utgifter ökar därmed.

Det skiljer sig stort åt i olika delar av landet. Tre landsting höjer skatten, Norrbotten (+1,16kr), Västernorrland (+60 öre) och Uppsala (+55 öre). 35 kommuner höjer skatten. Som exempel kan nämnas att i Uppsala där skatten höjs både i landsting och kommun blir skatten sammantaget 85 öre högre. För det stora flertalet löntagare boende i Uppsala handlar det om cirka 100 till 300 kronor mer i månaden. Eller mellan 1 000 och 3 500 kronor per år.

Kommunalskatterna, som består av skatt till primärkommunen och landstingskommunen, har annars förändrats väldigt lite i många år. Vi kanske tycker att kvalitet och service inte alltid motsvarar våra förväntningar. Det var bättre förr!

Men inte minst inom sjukvården har mycket blivit bättre och förstås, dyrare. Fler sjukdomar kan behandlas i dag. När lönerna stiger i offentlig sektor påverkar det också kostnaderna och därmed kravet på höjda skatter och prioritering.

Ser man tillbaka på hur genomsnittlig kommunalskatt har förändrats över tid var det mellan 1955 och 1979 den steg som mest. Från 12,24 kronor till 29,02 kronor. Det är mer än en fördubbling. Det var inte konstigt om vi uppfattade att vi fick en allt bättre välfärd när så pass mycket mer pengar pumpades in.

När skattereformen kom i början av 90-talet utgick man från en kommunalskatt på 30 kronor. Hälften kvar, var temat för högsta marginalskatt, där statliga skatten låg på 20 procent. Sedan dess och till och med nästa år har kommunalskatten stigit med cirka 2,50 kronor. Den skatten har alltså stigit med mindre än en tiondel under den senaste 25-årsperioden. Det är stor skillnad mot perioden 1955-79.

Men höjningen påverkar trots allt. Den innebär exempelvis att marginalskatten stiger ytterligare och att preliminärskatten på 30 procent på det som inte är huvudinkomst inte längre räcker. Det gäller främst pensionärer, som riskerar att få allt större kvarskatt.

Hög skatt betalar många som bor i norrlandskommuner där skatten inte sällan ligger på 34-35 kronor. Medan det söderut finns ett antal kommuner med en skattesats som ligger under 30 kronor. Att skatteutjämning finns mellan kommuner kan ha viss betydelse för att hålla nere en hög kommunalskatt, men skillnaden är ändå stor i den enskilde invånarens ekonomi.

Gapet på 5-6 kronor ger skillnad i köpkraft. Mellan högsta kommunalskatt (Munkedal) och lägsta (Vellinge) skiljer det hela 16 800 kronor om året för en inkomst på 30 000 kronor, begravningsavgiften inräknad. Det är mer än en halv månadslön.

 

Hur hög kommunalskatten blir i din kommun kan du få fram i SCB:s statistikdatabas.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.