Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I dag presenterades senaste Pisa-undersökningen av Skolverket. Den är gjord under 2015. Glädjande nog ligger nu Sverige på eller något över OECD-snittet. Undersökningen gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Resultatet är bättre än de senaste åren, men fortfarande inte uppe i nivån år 2000. För att fungera bra i ett samhälle med många privatekonomiska beslut är både läsförståelse och matematik genuint viktiga ämnen. Grunden får vi i skolans värld.

För en vecka sedan hölls ett stort seminarium i en internationell rörelse, Child and Youth Finance International, här i Sverige. Finansinspektionen var värd detta år. Denna rörelse arbetar med frågor kring förståelse för privatekonomi. Det intresserar faktiskt hela världen. Där fanns länder som Kirgizistan, Armenien, Zambia, Marocko, Fiji, Elfenbenskusten osv representerade, förutom många västerlänningar. Skolan är nyckelfaktorn för att nå de unga.

Utmaningarna skiljer sig mycket åt. För en del handlar det om att överhuvudtaget kunna komma åt banktjänster på landsbygden. För andra om hur man får ungdomar i Generation Z engagerade. En central fråga är hur man kan motivera ett samhälle att investera i så långsiktiga åtgärder som att förbereda barn och unga för vuxenlivet. Det råder samtidigt ett stort behov av beteendevetenskaplig forskning så att man bättre når de resultat man strävar efter. Teori och praktik lierar inte alltid ihop.

Det finns i många länder nationella strategier för finansiell inkludering. I Sverige är ett stort antal aktörer involverade i frivilligt engagemang för att öka möjligheterna att fatta medvetna privatekonomiska beslut i livet. I centrum finns nätverket Gilla Din Ekonomi, med Finansinspektionen i spetsen. Syftet är främst att öka privatekonomisk förståelse genom kunskapsspridning. Många medlemmar är aktivt ute i skolorna för att informera och utbilda.

Undersökningar visar att vi inte har så lätt att förstå ekonomi, att klara olika matematiska beräkningar. Ett tydligt exempel är svaren på frågan om hur mycket var och en får, då man vunnit 2 miljoner kronor tillsammans och är fem personer som ska dela på pengarna. Av tillfrågade 25-75-åringar svarade bara 67,4 procent rätt i senaste undersökningen.

En bristande räkneförmåga borde väcka intresset för att införa mer av vardagsnära frågor i ämnet matematik. Nog vore det roligt att förstå hur mycket man själv får om gänget har vunnit några miljoner? Några av de goda idéerna från förra veckans seminarium var ”learning by doing” och ”vara där de unga är”. Skolan var det stora gemensamma svaret på vad de flesta länder satsar på. Detta måste få ta viss tid under läsåret, både i matte, språk och samhällskunskap.

I Pisa-undersökningen framgår att förbättringen i matematik har skett för både låg- och högpresterande elever. Samtidigt är skillnaderna mellan olika grupper större i Sverige än genomsnittligt i OECD. I skolan går det att nå alla elever, oavsett bakgrund. Den chansen ges knappast senare i livet. Det är där som insatserna kan göra bäst nytta.

Det som berör oss lär vi oss mer av. Pengar berör ungdomar. Nu behöver resultaten i matte öka än mer. Vi kan inte bara sitta och vänta på nya forskningsresultat kring beteendepåverkan. Redan nu kan vi använda sunt förnuft och än mer kombinera privatekonomi i undervisningen i olika ämnen i skolan. Det ger eleverna och samhället en win-win-situation.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.