Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I dag presenterade SCB Sparbarometern för fjärde kvartalet 2015, där både hushållens transaktioner och ställning framgår. Skuldökningen var större än nysparandet, 69 miljarder jämfört med 67 miljarder.

Totalt sett äger hushållen tillgångar på 11 300 miljarder kronor, förutom svenska fastigheter och fåmansbolag. Skulderna uppgår till 3 500 miljarder kronor, 31 procent av tillgångarna.

Senast som nysparandet i kronor var mindre än skuldökningen var år 2010. SCB menar att skulderna nu ökar i stigande takt. Det betyder att det sker från en högre nivå och närmar sig det läge, runt år 2006, då varningarna började komma. Även räknat i kronor per capita är vi snart tillbaka på den nivån.

Det är många siffror som SCB har i sin statistik och det är intressant att göra jämförelser på längden och bredden. Det mest centrala är att förstå att det i nysparande och tillgångar ingår avsättningar till kollektiva sparandet, det vill säga premiepension och tjänstepension. Dessutom är det lite skevt i redovisningen då bostadsrättsandelar och fritidshus i utlandet ingår, men inte fastigheter i Sverige. De faktiska individuella tillgångarna rensat för dessa fyra poster är på knappt 5 300 miljarder kronor. Skuldkvoten är då uppe i nära 67 procent.

Hushållens tillgångar i kollektivt sparande är på nästan 3 400 miljarder kronor. Eftersom det fylls på stadigt mer än vad som tas ut kommer den delen av hushållens tillgångar att så småningom bli den avgjort största delen.

Det kan låta tryggt att hushållen har ett större sparande än skulder, men i sparandet utgör aktierelaterade tillgångar minst 2 000 miljarder kronor (direktägda aktier och aktiefonder), värden som snabbt kan minska, vilket också skett på nya året. Dessutom finns latenta skatteskulder på kapitalvinster. Hur mycket det handlar om finns det ingen samlad bild över. Men säkert är det många äldre personer som har sparat länge och fått en bra värdestegring, till exempel i allemansfonderna.

En tredje faktor att ta hänsyn till är förstås att det sällan är samma personer som äger stora finansiella tillgångar som har stora skulder. Så visst finns det anledning att fundera över orsakerna till skuldökningen. Inte minst det låga bostadsbyggandet är en bov i dramat. En fråga som det är bråttom att komma till rätta med.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.