Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Idag lägger vi mer pengar på att äta och äta ute än vi gjorde för bara några år sedan. Speciellt nu under sommarhalvåret, som för övrigt väl bara är ett kvartal, är det lockande att kunna sitta på uterestaurangen och njuta av en bit mat en ljummen kväll. Känns lite lyxigt och mer som att befinna sig i ett sydeuropeiskt land än i det normalt kalla nord.

Det brukar lätt bli en del pengar också för uteluncher under ett år. Sett till en månad med 22 arbetsdagar kan kostnaden landa på 2-3 000 kronor per person. Det är ungefär lika mycket som vi i snitt lägger per person på livsmedelsinköp en månad. För två vuxna i ett hushåll kan uteluncherna alltså gå på runt 5 000 kronor. Eller lite mer än 50 000 kronor på ett arbetsår.

Priserna, dvs inflationen, är ju i princip stillastående i landet, men för den skull behöver inte just matpriserna ligga stilla eller vår konsumtion vara konstant.

Statistiska centralbyrån lyfter upp att hushållen lägger allt mer pengar på restaurangbesök. De skriver om det i senaste numret av publikationen Välfärd. Ökningen är betydligt större än för inköp i livsmedelsbutikerna totalt sett, även när inflationen är borträknad, 15,6 procent jämfört med 3,2 procent. Jämförelsen gäller 2007 – 2015 och bygger på omsättningsstatistik från branschen. I siffrorna för livsmedelsbranschen ingår mycket annat än maten vi köper, t.ex. på stormarknaderna.

SCB har statistik också över hushållens konsumtion och hur den fördelar sig. När jag räknar om siffrorna till kronor per person så kan jag konstatera att total konsumtion har stigit med drygt 13 procent på tio års sikt, efter inflation. Vi konsumerade för 163 000 kronor per person och år under 2006 och för nära 185 000 kronor år 2015.

Av de pengarna går nu 12,5 procent till livsmedel och ungefär hälften så mycket till restaurangbesök (inkl övernattningar). De posterna har stigit som andel av hushållens konsumtion på dessa tio år. Och det är inte övernattningar som ökat mest. Av livsmedel står kaffe, te och choklad för största ökningen. Andra poster som vi lägger större andel på är hälso- och sjukvård, omsorgstjänster och hår-och skönhetsvård. Störst post är fortfarande boendet på nära 26 procent. Transporter och fordon står för lika stor andel som livsmedel.

Men om vi nu lägger mer pengar på att äta, har priserna också gått upp? Jo, så är det. Priserna på livsmedel och restaurang har stigit mer än på mycket annat, drygt 20 procent. Totalt har prisökningarna varit cirka 10 procent på dessa tio år. Inte så konstigt att jag tycker att Dagens rätt stigit rätt mycket i pris på sistone, även här i Västerås.

Trots det är det skönt att ibland kunna unna sig att sätta sig vid dukat bord och slippa både handla, laga och diska. Men finns ett behov av att skapa större marginaler i sin ekonomi är maten ett närliggande sparobjekt. Vad kostar en hemlagad matlåda till lunch? Utifrån Konsumentverkets beräkningar kan det handla om cirka 25 kronor. Om en lunch ute kostar 119 kronor skulle man spara ungefär 2 000 kronor i månaden.

På 35 år kan den skillnaden i kostnad växa till 1,2 miljoner kronor med lite avkastning (2,5% efter skatt). Pengar att ha till hands när man närmar sig pensionen, till exempel. Om man nu faktiskt sätter av de pengarna regelbundet, vill säga. Redan efter ett år lönar sig dock besparingen, med ungefär 20 000 kronor.

Tid är pengar sägs det, men att laga lite mer när man ändå lagar sin middag behöver inte betyda mer tid. Bara lägre kostnader. Sedan är det klokt om arbetsgivarna ordnar med trevliga lunchutrymmen på arbetsplatserna förstås

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.