Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Hushållen verkar säkra en del av sina tillgångar. Enligt Sparbarometern ökar bankinlåningen medan fonder och aktier har ett utflöde.

I dag publicerar SCB nya siffror över hushållens sparande och den mest remarkabla siffran är just hur mycket som sattes in som inlåning under första kvartalet i år. Nästan 38 miljarder kronor i ökad inlåning. Det är den högsta siffran sedan 2007.

Det är ett viktigt årtal att känna till vid historiska jämförelser. Tidigare hade vi förmögenhetsskatt som grundade sig på hur stora tillgångarna var just vid årsskiftena. Då kunde man notera märkbart stora uttag från bankkonton i december och stora insättningar i januari. Efter 2007 finns inte den statistikstörande anledningen till transaktioner. Därför är 38 miljarder en verkligt intressant siffra. En dryg tredjedel av det utgör sparande som har satts in på skattekonton, enligt vad man kan bedöma. En möjlig väg till ränta på sitt sparande som snart är ett minne blott.

Totalt har hushållen 1 570 miljarder kronor som inlåning. Räknar jag med vad man äger i enbart tillgängliga finansiella tillgångar, dvs. förutom bostadsrätter, fritidshus i utlandet och kollektiva försäkringssparandet, äger svenska folket 5 209 miljarder kronor.

Inlåningen står då för tre av tio egna sparade kronor. Lika stor del utgörs av direkt aktieägande. Tjugo procent är privat försäkringssparande och femton procent fondsparande.

Men även om nysparandet i inlåning är högt så är inte totala nysparandet så högt. Hushållen har sålt premieobligationer, aktier, fonder (mest från räntefonder) och gjort försäkringsuttag med hela 25 miljarder kronor. Nettosparandet är sålunda 13 miljarder kronor. Det visar på att hushållen har viktat om från sparande med högre risk till lägre risk.

Sparande till tjänstepension och premiepension är mycket större än det egna nysparandet, hela 41 miljarder under första kvartalet i år. På totalnivå närmar sig det kollektiva sparandet 40 procent av hushållens finansiella tillgångar. Det kommer inte att dröja länge innan det är hushållens största finansiella tillgång. Jag räknar då fortfarande inte med tillgångar som bostadsrätter och fritidshus i utlandet, vilka annars ingår i sparbarometerns statistik.

Många kommer med varningssignaler om att hushållen har mycket pengar på konton utan ränta. För mycket. Och att det beror på lathet. Speciellt när räntenivåerna är så väldigt låga. Det blir ju inte så många kronor på ett år, kanske man tycker. På stora belopp spelar det förstås större roll, men en misstanke jag har är att många äldre sitter på stort banksparande. Kanske många av dem saknar internetbank, mobilt bank-id och möjlighet att bedöma alternativen? Alla har inte så stora problem i övrigt att de behöver god man eller förvaltare. Då kan det vara lugnare och enklare att vara kvar där man är trots att man går miste om en del räntekronor. Att öka risken i sitt sparande är nog inte självklart en bättre väg.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.