Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Sedan skatten på förmögenheter togs bort finns inte längre någon officiell statistik över svenskarnas tillgångar. Det gör det svårt att se om skillnaderna har ökat eller minskat och även hur riskerna med skuldsättning kan se ut beroende på vad tillgångarna består av.

SCB presenterade årligen fram till år 2007 intressanta uppgifter om förmögenheterna, vad de bestod av och hur de fördelades. Då var genomsnittsförmögenheten ungefär 600 000 kr. Men medianen låg på bara 60 000 kr, bostäder inräknade. Det betyder att fördelningen var väldigt ojämn. Ginikoefficienten, som mäter ekonomisk jämlikhet i siffror, var väldigt hög. Några få rika stod för den största delen av tillgångarna. Om siffran är 1 betyder det att en person äger alla tillgångar. Den låg då på cirka 0,9.

Det här skiljer sig åt jämfört med hur jämställda våra löner är. Där är ginikoefficienten internationellt sett rätt låg, dvs vi har en ganska sammanpressad lönestruktur.

Men hur ser det ut med förmögenhetsfördelningen efter 2007? I våras la Daniel Waldenström och Jacob Lundberg vid Uppsala Universitet fram en analys av hur utvecklingen kan ha sett ut mellan 2000 och 2012. Eftersom det inte finns statistik har de gått via faktiska uppgifter om skulder, fastighetstaxeringar och kapitalinkomster.

Det författarna av studien konstaterar, är en trend av ökande skillnader. De rika har blivit rikare och de fattiga fattigare sedan 2007. Främsta orsaken, menar de, är att priserna på bostäder stigit och att banksparandet är mer ojämlikt. Dessutom har de som inte äger kapital blivit mer skuldsatta. Analysen ska tas med en nypa salt då metoden är något osäker, även om det mesta pekar på ökade skillnader, speciellt runt 2007-2009, menar författarna.

Förändringen kom alltså i samband med finanskrisen. Riktigt varför vet de inte, men olika faktorer har säkert påverkat utvecklingen. Finansiell turbulens, sjunkande räntor och sänkt skatt på fastigheter. Mycket har skett som pressat upp tillgångspriser. Reala löneökningar och skatteregler för småföretagare har gett mer i plånböckerna.

Waldenströms och Lundbergs beräkning av förmögenhet visar nu på ett genomsnitt på nära 770 000 kr och en median på cirka 100 000 kr. Men då räknat enbart på vuxna individer. Av den vuxna befolkningen äger en procent hela 21 procent av privata förmögenheterna i landet. En tiondel äger två tredjedelar, en bild som återfinns i de flesta västländer. Den del som äger minst har snarare negativ förmögenhet.

Osäkerheter i uppskattning av tillgångsslagen finns, men viktigaste slutsatsen de ändå drar är att skillnaderna verkar ha ökat efter 2007.

Är detta ett problem? Ja, politiskt finns många åsikter om detta. Men min käpphäst kvarstår: det är ett problem för individen om man inte ser till att lägga undan en del av det man tjänar medan tid är. Risken i ekonomin ökar när man binder upp sig alltmer och samtidigt inte ökar sina buffertar. Då spelar det ingen roll om de rikaste blivit rikare. Vi behöver sluta agera kortsiktigt, för att långsiktigt kunna påverka vår tillgångssida i positiv riktning.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.