Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Om vi förlorar förmågan att logga in på mobilen, internetbanken eller använda betalkortet, hur fungerar vår vardagsekonomi då? Kan man vara förutseende? Nu när riksdagen fattat beslut om något nytt, framtidsfullmakten, kan det bli lättare.

Det är sällan vi tänker på att vår förmåga att knappa in på datorn, komma ihåg en kod eller hantera mobil-appar plötsligt kan gå förlorad. När det händer kan det bli besvärligt och kostsamt om räkningar inte blir betalda eller man inte kommer åt sina pengar. Därför är det bra att ordna med fullmakter av olika slag i god tid.

Det i dag vanligaste sättet för att få hjälp med ekonomiska transaktioner är att skriva en fullmakt. Bankerna har speciella fullmakter där man kryssar för vilka transaktioner man lämnar fullmakt för, till en specifik person. Men en fullmakt upphör egentligen att gälla den dag fullmaktsgivaren inte är i stånd att återkalla den. Därför täcker den inte in alla situationer som dyker upp.

För att mer bekvämt kunna komma åt till exempel lönekontot eller ett servicekonto kan sambor eller makar äga konton gemensamt. Man kan ändå ha varsitt lönekonto. Det är oftast klokt att separera de pengar man ska ha för egen del. Men skulle den ena bli oförmögen att fixa hanteringen underlättar det stort att den andra smidigt kan betala räkningar och andra hushållsutgifter.

Alla vill inte lämna fullmakter eller ha gemensamma konton under den tid man fungerar väl. Så vad gör man då? Hittills har det inte funnits något bra alternativ. Att ordna med och vara beroende av god man och förvaltare är rätt omständligt och opraktiskt för en nära anhörig. Och dessutom kostsamt för samhället.

Fullmakt för framtiden

Från och med halvårsskiftet i år finns nu möjligheten att skriva en giltig framtidsfullmakt. Den träder i kraft när det hälsotillstånd inträffar som angetts som villkor.

Fullmakten har samma formkrav som ett testamente, med vittnen och åldersgränsen 18 år. Det ska anges en eller flera blivande fullmaktshavare. Det går att skriva in avgränsningar om gåvor och hur stort arvode fullmaktshavaren ska få, även om man vill ha en person som ska granska förvaltningen. Om ingen granskare finns angiven har ändå fullmaktshavarens närmaste familj och släktingar rätt att begära redovisning.

Om det är barn som ska vara fullmaktshavare kan det vara lämpligt att skriva in flera eller alla. Då kan man ange ”var för sig” när det gäller vardagsekonomi och ”gemensamt” för större transaktioner.

Det är lämpligt att fullmaktsgivaren talar med den person som är tänkt att bli fullmaktshavare så att denna är med på det. Det hela handlar ju om förtroende. Lagstiftaren tänker sig att det ska gå att begära att redovisning lämnas till överförmyndaren, som också ska kunna ta beslut om att fullmakten inte längre ska gälla.

Förutom vanliga betalningar och placeringar kan den som har fullmakten sälja egendom och ansöka om bidrag. Lite mer praktiskt gäller att medlen ska hållas åtskilda. Det åtgärder som omfattas är: placering på transaktionskonton och fondkonton, betalning av räkningar och autogiroanslutning, försäljning av egendom samt se till att medel finns för behov av omsorg. Fullmaktshavaren ska kunna skriva under och ansöka om bostadsstöd, bistånd och deklarera.

Sådant som inte ska omfattas är att ingå äktenskap, bekräfta faderskap eller upprätta testamente.

Fullmakten träder i kraft utifrån fullmaktshavarens bedömning av hälsotillståndet. Då ska fullmaktsgivaren, närmaste familjen och eventuell granskare underrättas.

Anhöriga ställföreträdare

I lagförslaget finns också ett avsnitt som handlar om ställföreträdare.

Det är en förändring som kan betyda mycket, rent praktiskt. När en person som blivit oförmögen att ta hand om vardagsekonomin kan den som är närmast få behörigheten att sköta den. Det gäller i tur och ordning make/sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn. Det ska vara uppenbar oförmåga att ta hand om sin ekonomi och ordinära rättshandlingar, som det heter.

Det handlar främst om att betala räkningar, sköta vardagsutgifter, betala för vård och andra behov, men också sådant som att ansöka om bidrag och deklarera. Åtgärderna ska dokumenteras.

Många sköter det här redan idag, men nu kan det bli lagligt också.

Kommentar

Det är väldigt bra att politikerna vill underlätta för anhöriga i de här situationerna, som är besvärliga nog ändå. Framöver kommer säkert behovet av detta att öka. Det jag undrar över är hur det ska gå att bevisa hos tredje man, till exempel banken, att man är behörig, speciellt som ställföreträdare. Det uppenbara på hemmaplan kanske inte går att visa där. Det är också invändningar som både Bankföreningen och Försäkringsföreningen framför.

Kanske blir det mer sällan som det går att agera som ställföreträdande anhörig eftersom inget dokument finns att stödja sig på. Lagstiftaren menar att tredje man kan kontakta den enskilde och kontrollera om uppgiften stämmer. Den ställföreträdande har också ett skadeståndsansvar. Därför stödjer flera remissinstanser förslaget. Och riksdagen har nu sagt ja till lagförslaget, med uppmaning till regeringen att ordna så att fullmakterna kan hanteras elektroniskt.

Och jag vidhåller fortfarande att möjligheten för fullmaktshavare och anhöriga att använda Internetbanken är avgörande för att lagen också ska få en praktisk, avgörande betydelse.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.