Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I morse lämnade regeringen sitt budgetförslag till riksdagen och årets höstbudget innehåller flera förslag som påverkar vår ekonomi. Ett av dem är att skatten höjs för sparande i kapitalförsäkring och på investeringssparkonto, ISK. Flera privatekonomer har höjt just investeringssparkontot till skyarna under en längre tid.

Med historiskt låga räntor och en börs som varit oberäknelig under sensommaren är det inte självklart vilket placeringsalternativ som är vettigt att välja. Här har ISK framställts som mycket fördelaktigt eftersom det är ytterst lågt beskattat.

Morgonens budgetförslag innebär att för den som har hundra tusen kronor på ett ISK kommer schablonskatten höjas med minst 100 kronor, beroende på statslåneräntans utveckling.

Det fungerar så att tillgångar på investeringssparkonton schablonbeskattas. Det innebär att värdet på tillgångarna beskattas varje år, oavsett om man gjort en vinst eller en förlust. Men hur hög skatten blir beror på hur hög statslåneräntan var den 30 november året innan och här har vi den troligen främsta anledningen till att regeringen föreslår en höjning av skatten. För statslåneräntan, liksom övriga svenska räntor, sjunker.

I fredags låg den på 0,55 procent, enligt Riksgäldens senaste siffror. Det kan jämföras med 0,90 procent den 30 november i fjol. Går man ännu ett år tillbaka i tiden låg den på drygt 2 procent.

Det här är något som har oroat Skatteverket eftersom skatten, utan höjningen, riskerat att hamna på noll eller till och med minus nästa år. Om statslåneräntan skulle vara negativ den 30 november skulle det alltså i teorin ha kunnat bli så att staten fått betala spararen istället för att få in skatt.

I vintras fattade Riksbanken det historiska beslutet att sänka reporäntan under nollan så att den blev negativ. Det finns en logik med att då höja skatten på ett sparande som ISK. Men samtidigt sänds det ut lite dubbla signaler. Bara för några veckor sedan presenterades ett amorteringskrav som ska träda i kraft nästa år. Från statens sida har man varit tydlig med att man vill att sparandet ökar och överskuldsättningen minskar. Samtidigt ökar man skatten på ISK.

Även om det inte handlar om en så stor höjning av skatten, kan det ha effekt för det långsiktiga sparandet. Här kan tilläggas att för riktigt långsiktigt sparande, som det vi lägger undan till pensionen, finns också förslag i höstbudgeten. Avdragsrätten för det privata pensionssparandet har redan sänkts till 1800 kronor i år. I dagens budget bekräftades det som vi redan väntade oss, nämligen att regeringen nu föreslår att avdragsrätten helt slopas.

 

Se även intervju med bankjuristen Eva Frisk Lövgren. 

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.