Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Av de 50 mest framgångsrika HIT-bolagen har enbart fem kollektivavtal. Det framgår av en artikel i tidningen Arbetet. Computer Sweden rankar dessa tillväxtbolag. Fackförbunden Unionen och Sveriges Ingenjörer har sedan undersökt vilka av dem som har kollektivavtal. 90 procent har alltså inte tecknat sådana avtal.

HIT utgörs av snabbväxande IT-bolag. Branschen lockar en hel del individer till dessa framtidsjobb inom spel, nättjänster och IT-utveckling. Men de är för få. Konkurrensen om kunniga tekniker och IT-specialister är hård, kreativiteten hög och viljan att gå i gamla hjulspår minimal. Företagen vill ha stor frihet. Det lockar till att ta fram egna lösningar på gamla problem. Löner och förmåner sätter man utifrån att man måste framstå som en attraktiv arbetsgivare.

”Jag är entreprenör och ogillar som arbetsgivare att tvingas till att göra saker. Kollektivavtal skulle vara oflexibelt för oss.” Det säger Daniel Lindberg, CEO på Quickspin, i intervjun i artikeln. ”Vår utgångspunkt är att attrahera den bästa personalen. Bara om kollektivavtal skulle gynna oss vid rekryteringen skaffar vi det.”

Till och med regeringens Digitaliseringskommission vill göra jobben mer attraktiva och då ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett förslag om att kvinnor som studerar till IT-specialister ska få studielånen avskrivna efter examen har sett dagens ljus. Idag är det 80–20-regeln som gäller på arbetsmarknaden. Inom systemering och programmering är det ungefär 80 procent män och 20 procent kvinnor som är sysselsatta. Samma förhållande är det bland egenföretagare inom sektorn.

Bristyrken borde få många unga att söka sig dit utan draghjälp av avskrivna studielån. Med goda villkor är både ett spännande arbete och en bra ersättning ett vinnande koncept. Om förmånerna dessutom är extra bra finns ingen tvekan om fördelarna. De företag som intervjuas i artikeln framhåller att man har lika bra eller bättre förmåner för sina anställda. Och menar att de kollektivavtal som finns idag inte är tillräckligt flexibla. Som lockbete nämner man också att bonusprogram finns.

Den som söker jobb inom HIT-sektorn behöver se upp så att man vet vad man får jämfört med kollektivavtalade lösningar. På sajten knegdeg.se finns viss hjälp för att se vad kollektivavtalens förmåner innebär. Det är flera fackföreningar som står bakom den. Förmåner i avtalen är ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet, stöd vid arbetslöshet, avsättning till tjänstepension, ibland även under föräldraledighet, arbetsskadeförsäkring och livförsäkring. Företag kan utöver det ha förmåner som sjukvårdsförsäkring, hushållsnära tjänster, förskoleverksamhet, tjänstebil mm.

Det som tar lite längre tid att undersöka är värdet av olika pensionslösningar. De kollektivavtalade lösningarna har framgångsrikt pressat ned avgifterna för pensionsspararna. Det har stor betydelse för just unga som har många år kvar i yrkeslivet. Det går att se avgifternas storlek på valcentralernas sajter. Många årliga avgifter ligger runt 0,2 procent. Att då få välja bland alternativ där avgifterna kan ligga en procentenhet högre kan bli kostsamt.

I en sådan jämförelse och där avkastningen förväntas bli densamma kan den lägre avgiften betyda nästan 30 procent högre tjänstepension i slutändan. I exemplet har jag utgått från en nybörjarlön på 20 000 kronor vid 22 års ålder, avsättning 4,5 procent varje år, real löneökning 1,5 procent och real avkastning 4 procent alla år. På 68-årsdagen går personen i pension. Om lönenivån i dessa yrken är högre och man därför har avsättning även på 30-procentsnivån betyder avgiftens storlek ännu mer.

Som arbetssökande är det inte bara nuet som måste vara i centrum för beslutet. Olika förändringar både i livet och på arbetsmarknaden kan man förbereda sig mer eller mindre väl för. Kunskap om alternativen ger grund för bättre förhandling och färre negativa överraskningar.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.