Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Det kunde ha blivit både skattehöjningar och nedskärningar för de svenska hushållen. Men istället blir det med lån som den akuta flyktingsituationen ska klaras av.

 

I dag kom regeringen med sin ändringsbudget för budgetåret 2015. För att klara av flyktingsituationen skjuter regeringen till närmare 11 miljarder kronor. Det mesta av pengarna ska ut till kommuner och landsting, 8,3 respektive 1,5 miljarder.

Regeringen väljer i denna sjupartiuppgörelse att låna hela beloppet. Det blir alltså en kostnad som inte betalas ”krona för krona”, som finansministern brukar uttrycka det. Istället sa Magdalena Andersson att det ”inte gäller i denna akuta situation” och att det går att låna eftersom underskottet tidigare har halverats.

Lån innebär i praktiken att kommande generationer får stå för kostnaderna. För 25-30 år sedan var det ett vanligt sätt att täcka budgetunderskott men sedan 20 år tillbaka har skulden betats av rejält. Dessutom är det i dag i stort sett ingen ränta alls på lån som den svenska staten tar, så stort är det internationella förtroendet för vår ekonomi.

Som vid alla typer av investeringar, räknar de sju riksdagspartierna med att det ska betala sig i längden att satsa mer nu.

Lån innebär också att även finanspolitiken nu pumpar ut mer pengar i samhället, vilket Riksbanken redan gör med sina köp av statsobligationer. Hur stor påverkan på det kommer att få på tillväxt och inflation återstår att se men en viss ökning kan vi förvänta oss. Det kan då underlätta för den kommande stora avtalsrörelsen.

En mindre del i ändringsbudgeten, ungefär 200 miljoner ska gå till stöd till idrotten, ideella organisationer och särskilda satsningar inom folkbildningen.  Här kan alltså finnas möjligheter till stöd för olika både privata och samhällsägda verksamheter.

Det är stor skillnad på hur mycket varje kommun får av de 8,3 miljarderna. Fördelningen har styrts av antal flyktingar med särskild hänsyn till barn. Kommuner som Norberg och Ljusnarsberg får drygt 6 000 kronor per invånare. Andra som Vellinge och Vaxholm får under hundralappen. Syftet är att de ökade kostnaderna inte ska drabba den ordinarie verksamheten som vården, skolan och omsorgen. Nu hänger det på att varje kommun och landsting använder de nya pengarna på bästa sätt.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.