Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Riksbanken beslutade att låta reporäntan vara oförändrat -0,5 procent. Men vad som kan vara viktigare för hushållen just nu – Riksbanken fortsätter stödköp och återinvesteringar i statsobligationer.

För hushållens del har fokus varit reporäntan som i två år varit negativ. Men frågan är om inte obligationsköpen påverkar oss mer. Framför allt när det gäller våra framtida pensioner. Det är tur att det finns bra förråd i ladorna.

Riksbanken har under flera år dammsugit den svenska marknaden på statspapper. Syftet med köpen är förenklat att därigenom få ut mer pengar i systemet. Mer pengar i omlopp ökar möjligheterna för inflationen att ta fart. Köpen är alltså varit ett penningpolitiskt komplement till sänkningarna av reporäntan.

När räntan sänks får hushållen mer pengar att spendera och företagen kan låna billigare till investeringar. Det blir mer pengar som snurrar runt. Dessutom dämpar det kronans värde och gynnar exporten. Detta har pågått under många år med blandat resultat.

För hushållens del har det inneburit rekordlåga boräntor och i stort sett noll i ränta på sparkontot. Nu anar vi en försiktig uppgång men troligen går den mycket långsamt.

Riksbankens säger i sin prognos att den första höjningen av reporäntan kommer i början av 2018. Gång på gång har tidpunkten för höjning skjutits fram men troligt är att när det vänder kan det bli i flera täta steg.

Tyvärr har vi inte brytt oss lika mycket om köpen av statsobligationer. Men det kanske vi borde ha gjort. Här är en förenklad beskrivning av de olika problemen.

• Solvensen

När ränteläget är lågt under lång tid måste livbolagen, i de traditionella försäkringarna, räkna värdet av framtida skulder, utbetalningarna av pensionerna, med en låg ränta. Kapitalet kommer inte att växa så mycket och därmed är skulden här och nu större. Det tär på solvensen, kapital i förhållande till bindande löften. Dock är det många livbolag som har byggt upp en god solvens under många år och därför inte påverkats lika mycket som andra. Det är imponerande att återbäringsräntorna har kunnat fortsätta att ligga på så höga nivåer under dessa lågräntetider, ofta 5-10 procent. Förklaringen är att bolagen haft en god solvens från början, bra inflöde av nya pengar och hög konsolidering, kapital i förhållande till preliminärt tilldelad återbäringsränta.

Problemet med solvensen har varit känt länge och Finansinspektionen har bland annat agerat genom att sätta ett golv för beräkningsräntan, den kan inte bli negativ.

Solvensen påverkar oss genom hur den styr placeringar.

• Placeringsmöjligheter

När solvensen sjunker ställs större krav på säkra placeringar. Det är lika med obligationer och andra statspapper. När den andelen av portföljen måste växa blir det mindre utrymme för aktier, och därmed mindre möjlighet till en en större avkastning. Ju tunnare en livportfölj är, ju mer obligationer måste det finnas i den enligt lag och det försämrar alltså möjligheterna för våra pensionspengar att växa.

Detta problem har också varit känt länge. Dock har räntorna fortsatt att falla till nivåer vi inte trodde var möjliga. Det har gjort obligationsportföljen lite mer värd eftersom den innehåller obligationer utfärdade i ett högre ränteläge. Portföljen ökar också mer i värde ju längre löptider det är på obligationer.

• Konkurrensen med Riksbanken

När Riksbanken gjort sina stora köp har det gjort det svårare för bland andra livbolagen att fylla sina portföljer med de nödvändiga obligationerna till bra pris. Det vet vi alla – när många vill köpa pressas priset ner. Och priset är den ränta som obligationen ger. Därför har våra livbolag i dag mängder av obligationer med mycket, mycket låg ränta i sina traditionella försäkringars portföljer. Nedpressade räntor ger sämre ränteinkomster på obligationsportföljen.

• När Riksbanken lyckas med inflationen

Nu ser det ut som om räntorna börjar vända uppåt och tidpunkten för den första reporäntehöjningen kommer allt närmare. Riksbanken säger i sin kommentar att KPIF-inflationen(inflationen utan påverkan förändringar i räntor) var nära 2 procent i december.

Högre räntor får obligationsportföljerna att falla i värde. Det som skulle vara stommen och säkerheten i en traditionell försäkring får nu ett allt sämre värde.

Än så länge möts det upp av en stigande börs, men vad händer om även aktieplaceringarna börjar falla i värde? Livbolagen har länge varit medvetna om att detta kommer att ske. Det är därför de i dag är stora direktinvesterare i energi, infrastruktur och annat som förhoppningsvis ska ge en jämn avkastning under många år framöver.

En positiv följd av högre räntor är att soliditeten ökar och bolagen kan växla ner andelen obligationer. Trycket på bolagen kan med andra ord lätta och placeringsmöjligheterna öka.

• Utbudet av statsobligationer

Det kommer att dröja länge innan obligationsmarknaden är tillbaka till nivåerna som var för två år sedan innan Riksbanken började köpa på allvar. Huggsexan om framför allt de långa obligationerna kommer troligen att fortsätta en lång tid framöver. Frågan är i vilken utsträckning Riksbanken kommer att omsätta de obligationer när de löper ut. Dagens besked är att obligationer som löper ut ska omsättas i nya. Stocken på obligationer för totalt 275 miljarder kronor kommer alltså att bestå tills vidare.  Att inte omsätta innebär en åtstramning på samma sätt som en räntehöjning och Riksbanken signalerar stor försiktighet.

• Kronkursen

Riksbanken har länge strävat efter att kronkursen ska vara nedpressad. Den tredje penningpolitiska åtgärden är att gå in och intervenera på valutamarknaden, alltså aktivt handla på ett sådant sätt att kronkursen påverkas. Om kronan stärks för snabbt bromsar det inflationsuppgången menar Riksbanken. Alla våra pensionspengar, de traditionella försäkringarna men även i fonder, som är placerade i framför allt dollar har ökat i värde i takt med kronförsämringen. Men i realiteten har värdet inte ökat lika mycket. Vänder kronkursen uppåt kommer alltså värdet i dessa placeringar att värderas lägre. Ett beslut som också redovisades i dag är att ge riksbankschefen Stefan Ingves och förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick fortsatt mandat att intervenera om så behövs. Detta beslut var det inte full enighet kring. Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig.

Hur en ”oäkta”kronkurs kan påverka olika placeringar och vilka långsiktiga effekter det kan få är tyvärr något som inte har diskuterats lika mycket. En nedpressad kurs hjälper dock exporten och därmed jobben.

Läs hela Riksbankens penningpolitiska rapport här. 

Staplarna visar hur Riksbankens köp av statsobligationer byggts på och är uppe i 275 miljarder kronor när decembermötets köpbeslut är fullt genomfört.

Staplarna visar hur Riksbankens köp av statsobligationer byggts på och är uppe i 275 miljarder kronor när decembermötets köpbeslut är fullt genomfört.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.