Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Svenska hushåll sparar som aldrig förr! Så har det låtit en längre tid. Sparkvoten ligger högt i Sverige. Enligt nationalräkenskaperna har sparkvoten ökat de senaste 20 åren från under fem procent till strax över 15 procent av disponibel inkomst.

SBAB kom precis ut med en rapport om hushållens sparande, med titeln ”Från slösare till sparare”. Det är lite kontroversiellt då stor uppmärksamhet riktas mot problemet med hushållens skulder. De växer, och nu i ökande takt igen.

Tor Borg, chefekonom på SBAB, har gått igenom sparkvotens utveckling ända från 1980. Då framkommer att hushållen under andra halvan av 80-talet och runt millennieskiftet hade en negativ sparkvot. Men nu är den bra mycket mer på positiva sidan. Vi verkar vara ett folk av sparare. Även i en internationell jämförelse.

Sparkvoten beräknas i nationalräkenskaperna utifrån att konsumtionen dras bort från hushållens disponibla inkomster. Den restposten sätts i relation till de disponibla inkomsterna. Det är således en post som innehåller både finansiellt sparande och amorteringar. Hur mycket som blir amortering av det hushållen får över efter konsumtion vet vi inte.

Att det finansiella sparandet ändå är högt kan vi se i Sparbarometern som SCB sammanställer. Där är värdena av samtliga sparformer sammanställda. Totalt hade hushållen i eget sparande drygt 5 800 miljarder kronor vid halvårsskiftet i år. I det beloppet ingår varken kollektiva sparandet eller ägandet av bostadsrätter och utländska fritidshus, som annars räknas som finansiellt sparande. Alltså renodlat vad man har i sparkapital.

Totala skulderna uppgår till knappt 3 400 miljarder kronor. Den skuldkvoten uppgår till 58 procent. Hushållen har således finansiella tillgångar som är 1,7 gånger skulderna. Och då är inte bostäderna inräknade som utgör säkerhet för bolånen. Tillgångssidan ser alltså bra ut, men det finns risker. Skulderna kommer att bestå om bostadspriserna sjunker och om börsen faller. Det kan lätt svänga om till mindre positiv bild.

Har hushållen blivit rikare? Intressant är att räkna om de finansiella tillgångarna (exklusive bostäder och det kollektiva sparandet) till dagens penningvärde och omräknat per invånare. Blir vi fler i landet borde också det totala sparandet öka. Det kan vara bra att räkna bort den effekten.

På 20 år har tillgångarna stigit från cirka 200 000 kronor till nära 600 000 kronor per capita, plus 188 procent. Det kan man kalla för en rejäl förflyttning. Några orsaker till allt större tillgångar är värdetillväxten på värdepappersmarknaderna och hushållens förbättrade ekonomi som möjliggör större sparande.

Hushållen har även blivit rikare genom det kollektiva sparandet. Det hänger samman med förändringarna av våra pensionssystem. Till tjänstepensionen och till allmänna pensionens premiepension sätts det numera av reda pengar varje år. Faktum är att just detta kollektiva, bundna, sparande nu utgör mer än en tredjedel av hushållens totala finansiella tillgångar (exklusive bostäder).

Som vanligt behövs en liten varning. I förmögenhetsvärdena finns en latent skatteskuld. Hur stor den är vet vi inte, men många äldre har sparat länge och har fått en ordentlig värdestegring på sina aktie- och aktiefondsinnehav, så jag antar den är rätt väsentlig. Även det kollektiva sparandet har en latent skatteskuld inbyggd, på cirka 30 procent.

En annan varning behövs också – sparandet är inte lika jämställt fördelat på befolkningen som lönerna är. Det är några få personer som drar upp de genomsnittliga siffrorna. I dag när vi inte har förmögenhetsbeskattning har vi inte heller bra statistik över hur det ser ut för olika grupper. Mediansiffrorna brukar säga mer, men de är svåra att få grepp om.

Positivt vad gäller förmögenhetsspridning är ändå att det kollektiva sparandet torde vara mer jämnt fördelat. Och det beloppet, per capita och inflationsrensat, steg från 38 700 kronor år 1996 till 334 000 kronor, andra kvartalet 2015. Det är hela 763 procents ökning. Detta sparande kan komma att bli svenskarnas största sparkapital om ett antal år.

Vi kanske ändå är på väg att gå från slösare till sparare i ett bredare perspektiv. I många fall kan den individuella förändringen behöva gå samma väg.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.