Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Premiepensionsutredningen har idag lämnats över till finansmarknadsminister Per Bolund. I den finns ett stort mått av pragmatism och klokt tänkande.

I alla fall sett ur spararnas synvinkel. Det problem som finns inom premiepensionsvalen är att risken för mindre bra utfall är stor, kostnaden kan vara onödigt stor och att okunskap och lågt engagemang bidrar till detta.

Det är inte troligt att kunskap och engagemang är så lätta att påverka, därför resonerar utredarna i stället utifrån att anpassa systemet efter detta faktum. Det verkar smart. Samtidigt som de också menar sig ha fått i uppdrag att se över ett öppet system med stor valfrihet. Inte att begränsa det till ett fondtorg med tio statliga fonder. Det alternativet verkar nu mer eller mindre hamna på hyllan, vilket synes vettigt.

Utredarnas tanke är att valen i första hand handlar om 3 alternativ: Förvalsalternativet (AP7 SÅFA), Färdiga riskportföljer (AP7) och Egen portfölj (dagens fondtorg).

Nya sparares premiepensionspengar ska hamna direkt i Förvalsalternativet, men spararna ska informeras om de andra alternativen. Det innebär att pengarna placeras en månad tidigare än de görs idag. Det här stämmer väl överens med hur förstagångsväljarna väljer idag. Enbart en procent av dem placerar aktivt i fonder.

Men utredarna behåller möjligheten till ett stort fondtorg eftersom det är svårt att kunna dra gränser om hur hög en risk ska få vara. Utvecklingen är sådan också att efter att man börjat sitt premiepensionssparande så är det idag mer vanligt med aktiva fondval än tidigare. Många vill alltså så småningom välja.

En viktig förändring som föreslås:

Utvärderingsval

För dem som sparar i annat än AP7 SÅFA kommer en bekräftelse att behöva göras vart sjunde år, oavsett hur aktiv man är. Pensionsmyndigheten ska skicka ut en begäran om bekräftelse på gjorda val. Antingen bekräftar man eller så byter man placering. Spararen har 3 månader på sig. Om ingenting av det sker kommer befintliga och kommande premiepensionspengar att med automatik flyttas till Förvalsalternativet. En del information skickas ut: Ett meddelande före överföringen och en bekräftelse efteråt på att flytt skett.

Det här är en form av negativ avtalsbindning och kan betyda problem för dem som är långtidsbortresta eller på annat sätt inte uppmärksammar begäran. Det finns dock inte något som hindrar att man byter placering när man vill ändå. Med lagen bakom ryggen bör knappast Pensionsmyndigheten kunna bli ansvarig för att någon därigenom missar en uppgång och kräver skadestånd. En viss inskränkning i individens rättsstatus blir det i alla fall.

Viktigare ändå är det att fånga upp alla som tidigt gjorde ett fondval och som sedan dess inte ändrat något. Av de fonder som fanns från början finns idag enbart 188 fonder kvar. 44 procent av sparandet i aktivt valda fonder vid senaste årsskiftet fanns i fonder som inte fanns från början. Det har hänt mycket under dessa år så det finns anledning att begära bekräftelse på gjorda val. 700 000 personer som valde annat än Icke-valsalternativet eller en generationsfond år 2000 har inte ändrat det sedan dess.

Det är meningen att ändringen ska träda i kraft 1 januari 2019 och då beröra dem som fick sina pensionsrätter fastställda 2012. En viss övergångstid för dem som fanns i systemet innan dess kommer att behövas.

För dem som har sparandet i AP7 SÅFA är tanken att information ska gå ut om att det finns andra alternativ. Utredaren nämnde Påminnelse som begrepp för detta, men i utredningen står det mer nämnt som regelbundna kampanjer.

Det är lite märkligt att Pensionsmyndigheten enligt utredningen ska ges rätt att framhålla att Förvalsalternativet är ett bra statligt alternativ – visserligen med en viktig passus att det är för den som inte vill, eller upplever att de inte själva kan, sätta samman och löpande förvalta en individuellt anpassad premiepensionsportfölj. Information ska alltså målgruppsanpassas. Men både detta och den automatiska överflytten till Förvalsalternativet kommer att leda till att stora summor kommer att lämna den konkurrensutsatta fondmarknaden och bli statligt förvaltade. Utredarna nämner speciellt att små fondbolag kan få större påverkan på sin verksamhet.

För individen kanske förslaget inte är något problem, AP7 SÅFA har ju lyckats bra hittills, men för branschen och fondmarknaden kommer det att få effekter. Det är ett stort ansvar man lägger på Sjunde AP-fondens förvaltare. Man förväntar sig att det blir mer av placeringar i utlandet. Kan det påverka den svenska börsutvecklingen och annat sparande?

Till sist, några tidigare förslag som man inte går vidare med här:

Fondbytesavgift, förändrat avgiftstak, begränsning av antalet fonder, successiv övergång till traditionell förvaltning.

Nu ska utredningen ut på remissomgång. Vi följer utvecklingen.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.