Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I dag kom så det sammantagna budgetförslag regeringen lägger för 2016. Den har en klar prägling av skattehöjningar och mer pengar i plånboken för svaga grupper.

Det är lätt att räkna på konsekvenser för olika grupper och själva vinnar-förlorarperspektivet är väl den egentliga vinnaren i medierna. Det är den kortsiktiga beskrivningen och förstås det som berör oss individer mer konkret. Men egentligen borde en beskrivning av effekter på längre sikt vara det som vi skulle få mer av.

Att arbetslösheten ska minska raskt och att bostadsbristen snabbt ska åtgärdas är knappast någon som tror att denna budget gör möjligt. De förändringar vi alla önskar tar lång tid att få till. Och då borde det vara intressant att se hur drivkrafter för förändring ser ut. Vilket väl är politikens egentliga uppgift. I dag nöjer jag mig med en kortsiktig analys av några inkomstskatteförändringar i budgetpropositionen.

Jobbskatteavdraget ger löntagarna ett betydande tillskott varje månad. Som mest betyder det cirka 2 200 kronor. Nästa år kommer den som tjänar 50 000 kronor eller mer att få ett lägre jobbskatteavdrag. Eftersom avtrappningen är på tre procent innebär det att marginalskatten ökar.

Dagens genomsnittliga kommunalskatt är 31,99 kr. Med kyrkoavgiften är marginalskatten 58,2%. Nästa år kommer den upp i 61,2 % vi oförändrad kommunalskatt. Det är förstås en avsevärd skillnad jämfört med vad som kom med skattereformen för drygt 20 år sedan, 50 % som högsta marginalskatt. Både kommunalskattehöjningar, införandet av värnskatten och nu avtrappningen av jobbskatteavdraget bidrar till detta.

Den som kommer upp i en månadslön på 123 300 kr har inte längre något avdrag och får därmed en höjd skatt på 2 200 kronor i januari allt annat lika. Till det kommer att nedre skiktgränsen för statlig skatt inte räknas upp som den ska göra enligt lag varje år. Det innebär att som mest blir skatten 113 kronor högre per månad än den annars skulle ha varit. Det berör dem som har en lön på 37 500 kronor eller mer. För pensionärer går den gränsen vid drygt 39 600 kronor.

Pensionärerna med låg pension får en sänkt skatt. Jämfört med skatten i år blir det en sänkning med runt 200 kronor i månaden för dem med lägsta pensionerna. Vid en pension på 10 000 kronor sänks skatten med drygt 260 kronor, däröver trappas skattesänkningen av.

Den som jobbar året efter 65 har i dag ett högt jobbskatteavdrag. Även det kommer att trappas av med tre procent när man nått högsta nivån vid en årsinkomst på 600 000 kronor.

Dessutom kommer arbetsgivaravgiften att höjas från att nu bara utgöras av pensionsavgiften på 10,21 procent till 16,36 procent. Det är den särskilda löneskatten som införs igen. Den här ändringen berör även den under 65 år som tar ut hel ålderspension, t.ex. många företagare med enskild firma som också haft den lägre egenavgiften.

Det är en tydlig fördelningspolitik som lyser igenom i förslagen. Pensionärer med lägsta inkomsterna har nästa år en lägre skatt än en löntagare, inte ovanligt i vår omvärld, och löntagarna med höga inkomster får bära en större del av bidragen till vår gemensamma välfärd.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.