Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Vi tjänar in till våra pensioner, de räknas upp på olika sätt, och när det gäller inkomstpension och tilläggspension så räknas de upp med följsamhetsindex efter det att vi börjat ta ut dem. Vad innebär detta krångliga och långa begrepp egentligen?

Inkomstpension är en del av den allmänna pensionen. Det är den del vi inte placerar själva. Den pensionen räknas upp med inkomstindex under tiden vi tjänar in till den. Det bygger på inkomstutvecklingen i samhället, vilket normalt är bättre än uppräkning med inflationen.

Tilläggspensionen är den del av pensionen som vi tjänar in via ATP-systemets regler. De som går i pension de närmaste 3 åren får fortfarande en viss andel enligt de reglerna. Den pensionen räknas upp utifrån inflationen fram till pensionering.

Efter det att pensionen börjat betalas ut räknas både inkomstpension och tilläggspension upp med följsamhetsindex.

Inkomstpensionen består av ihopsamlade pensionsrätter i form av ett kapital, det som vi kan se i de orange kuverten. Det kapitalet ska fördelas över åren utifrån förväntad livslängd, specifikt för varje årskull. Förenklat kan man säga att följsamhetsindex innebär att kapitalet delas upp på färre år än så, så att vi får som ett förskott på vår pension. Men sedan får vi betala tillbaka förskottet genom att varje års uppräkning blir mindre än inkomstutvecklingen. Alltså, lite mer i början och inte lika stora höjningar sedan.

Det man gör är att beräkna en förväntad framtida avkastning på pensionskapitalet, en prognosränta, i det här fallet 1,6 procent. Räknar man in den avkastningen blir kapitalet som ska delas, större. Det bli på så sätt mer per månad, i början. Därefter minskas inkomstindex med 1,6 procentenheter varje år. Detta kallas följsamhetsindex.

Varför har man gjort så här? Som pensionär upplever man ju att man inte hänger med i utvecklingen av köpkraften i samhället. För varje år tappar man i utveckling jämfört med löntagarna på grund av följsamhetsindexeringen.

Jo, det betyder att pensionens storlek blir mer jämn över åren. Utan följsamhetsindex skulle vi få mindre i början och som mest när vi närmar oss 100 år. Kanske inte det vi helst skulle föredra om vi fick välja. Läs gärna om detta också i min tidigare blogg om tjänstepensioner, livslängdsantaganden och prognosränta.

Enligt min mening är det bra med en prognosränta så att vi får en större pension i början av vår pensionstid. Men vi behöver förstå effekten. Att ha pension är inte som att ha lön. Köpkraften ökar inte på samma sätt. I princip kan man räkna med att den standard man går in i pensionen med kommer att vara den nivå man får leva med, som bäst.

 

PS. Det finns också något som heter balansindex, men det förtjänar ett eget blogginlägg.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.