Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Regeringen aviserar att skiktgränserna för statlig skatt på nästa års tjänsteinkomster inte ska höjas enligt vad lagtexten säger. Det är ytterligare en av alla avvikelser som skett under årens lopp för dessa gränser.

I samband med att den berömda skattereformen 1990-91 sjösattes var tanken att inte fler än 15 procent av inkomsttagarna skulle behöva betala statlig skatt på 20 procent. För att den andelen inte ska öka när lönerna höjs behöver gränsen för när skatten ska börja tas ut följa löneökningarna snarare än prisökningarna. Lagtexten formulerades därför så här: skiktgränsen ska höjas med inflationen plus 2 procentenheter.

Vad har hänt sedan dess? Jo, redan 1993-1994 blev det ingen uppräkning alls av skiktgränserna. Därefter har uppräkningen varit begränsad under flera olika år. Återställare har också gjorts 2002-2003, 2009 och 2012-2013.

Även en värnskatt har införts, 1995, som ytterligare en statlig skatt. Namnet har man tagit bort, men själva skatten finns kvar. Gränsen kallas numera den övre skiktgränsen. På inkomster däröver är statliga skatten 25 procent.

Till inkomståret 2017 kommer båda skiktgränserna att räknas upp med inflationen plus enbart en procentenhet. De slutliga gränserna fastställs när det finns siffror för inflationen juni-juni 2015-2016. Det är den inflationen som avses.

Nedre skiktgränsen höjs från 430 200 kronor till 438 400 vilket är 4 300 kronor mindre än vad lagen säger. Dessutom räknades den inte alls upp till i år, vilket gör att på två år har skiktgränsen höjts med cirka 11 000 kronor mindre. Sett över tid får de här förändringarna större betydelse. Den höjda skatten till nästa år handlar om upp till max 860 kronor per år. Men räknas även årets höjda skatt in blir det drygt 2 200 kronor sammanlagt.

Den begränsade höjningen av övre skiktgränsen nästa år ökar höginkomsttagarens årliga skatt med 305 kronor. Det låter som att det är en liten höjning som berör få. Men den beräknas ge staten 125 miljoner kronor mer att röra sig med.

Vid vilka lönenivåer kommer man att nå gränsen för statlig skatt? Skiktgränserna är inkomst efter grundavdrag. Brytpunkterna som avser bruttoinkomst behöver man ha koll på. Eftersom grundavdragen är olika för löntagare och pensionärer skiljer sig brytpunkterna åt. Preliminärt blir brytpunkterna så här:

Löntagare, nedre 37 625 kronor, övre 54 250 kronor.

Pensionärer, nedre 39 790 kronor, övre 55 825 kronor.

Att skiktgränserna inte höjs fullt ut enligt lag betyder kanske inte så mycket i kronor, per månad räknat för individen, men är ändå en märklig historia. Att en lag ska kunna vara så lätt att ändra på år efter år. Andelen som ska betala statlig skatt kommer återigen att öka. Nästan 1,3 miljoner personer skulle betala statlig skatt utan höjningen. Regeringen bedömer att det nu blir nära 40 000 personer fler. På två år är det ungefär 100 000 personer fler. Den nya skattehöjningen beräknas ge statskassan 1,13 miljarder kronor.

 

Se även intervju med Ylva Yngveson om ändring av skiktgränser.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.