Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad vid decembermötet. Men för hushållen börjar räntekostnaden stiga så smått. Frågan är om vi kommer att se tillbaka på 2016 som det år då boräntorna var som allra lägst.

Under den senaste tiden har vi sett hur de långa marknadsräntorna kryper uppåt. Det är dessa räntor som påverkar de bundna bolånen mer än Riksbankens reporänta. Den påverkar framför allt den korta räntan, 3-månadersräntan.

Den tioåriga statsobligationen har stigit snabbast i USA men även länder som Tyskland och Sverige följer efter. I USA är det löften om en mycket expansiv och protektionistisk politik, med förväntad höjd inflation, som driver upp räntorna. Så kan det vara under en tid framöver men risken för backlash är stor om det också innebär att budgeten inte går ihop, då krävs stora nedskärningar och exportinkomsterna rasar.

Även femåriga statsobligationer har den senaste månaden börjat stiga. Däremot är obligationer med kort löptid kvar på en mycket låg nivå. I Sverige dämpas obligationsräntorna av att Riksbanken fortsätter att köpa upp obligationer. Onsdagens besked var ytterligare köp på 30 miljarder under våren 2017 och att de som förfaller ska omsättas i nya köp. Vid mitten av 2017 räknar Riksbanken med att ha köpt upp för 275 miljarder kronor, exklusive återinvesteringar. (Hur detta påverkar bland annat våra pensionsplaceringar finns all anledning att återkomma till.)

Förändringarna i obligationsräntorna påverkar våra bolån. Efter att ha legat i stort sett stilla under hela 2016 börjar nu boräntor med längre bindningstid att stiga.

De boräntor som kan komma att stiga är alltså de med löptider på fem år och längre. För bostadsrättsföreningar, och andra som inte behöver riskera att behöva lösa in ett bolån i förtid, kan det alltså vara dags att fundera på att binda på längre tid. För medlemmarna kan det vara bra att veta på vilken nivå föreningens räntekostnader håller sig under ett antal år framöver. Särskilt om det är en relativt ny förening där många av medlemmarna själva sitter med stora lån.

Den som har bolån med 3-månadersränta kan räkna med att det fortsätter att vara ungefär samma räntenivå minst ett år framöver. Riksbanken säger i kommentaren till reporäntebeskedet att det ”är mer sannolikt att räntan sänks än att den höjs den närmaste tiden”. Beskedet är också att ”Först i början av 2018 väntas räntan höjas”. Många analytiker tror att det kan bli ännu senare än så och Riksbanken har tidigare skjutit på tidpunkten för första höjning och kan göra så även denna gång.

Rent ekonomiskt kan det alltså löna sig att fortsätta med 3-månadersränta. Det har historiskt sett också varit mest fördelaktigt. Men för den som vill ha tryggheten av att veta sina framtida räntekostnader, en försäkring mot räntehöjningar, kan det vara ett bra tillfälle att binda på ett större antal år. Det mesta pekar på att 2017 kommer att bjuda på högre räntor på långa bindningar och att 2016 blir året vi minns som bottenåret – i positiv bemärkelse – för femårsräntan.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.