Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I dag baseras många stöd på inkomstuppgifter som ibland är mycket gamla och ibland är gissningar om framtiden. Ibland får den enskilde för lite och ibland för mycket. Att plötsligt behöva betala tillbaka tiotusentals kronor kan knäcka den mest välskötta privatekonomin.

Ett exempel är bostadsbidraget för barnfamiljer. Det baseras på den framtida inkomsten. Det är inte alltid så lätt att gissa hur stor inkomsten förväntas bli för den som inte har en fast anställning med en fast månadslön.

Ett annat exempel är underhållsstödet. Det baseras på den senaste taxerade inkomsten. Det kan innebära att inkomstuppgifterna är nästan två år gamla. På två år kan det hända mycket och inkomsten kan både ha gått upp och ner.

Det kan också bli fel i både sjukpenning och föräldrapenning. Båda baseras på den sjukpenningsgrundande inkomsten som är känd, vilket brukar vara den senast taxerade inkomsten. Nyligen skrev Företagarna om en föräldraledig företagare som hade fått goda inkomster året före föräldraledigheten, men den senast taxerade inkomsten låg ytterligare ett år bakåt. Det gjorde att hon skulle fått 300 000 kronor mindre i föräldrapenning om hon inte överklagat och fått den sjukpenningsgrundade inkomsten omprövad.

För några år sedan väcktes frågan om att företagen skulle rapportera in utbetalade löner varje månad till Skatteverket, istället för som i dag en gång om året. Dåvarande regeringen var splittrad i frågan och när budgeten presenterades 2013 var frågan plötsligt borta. En av motståndarna var Centerns Annie Lööf som menade att det var för belastande för alla småföretag.

Men det finns också röster i näringslivet för en månadsrapportering. Byggindustrin har tillsammans Byggnads drivit frågan och med tiden fått med sig Svenskt Näringsliv. Det skulle framför allt vara ett redskap för att få bort oseriösa underleverantörer och skattefusk och på så sätt gynna de seriösa.

I den stora parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) föreslogs också att företagen varje månad elektroniskt ska föra över uppgifter om utbetalade löner. Utredningen bereds och vi får se vilka förslag som blir verklighet.

 

Månadsrapportering är inte bara en fråga om att få rätt stöd, varken mer eller mindre. Det är också en viktig åtgärd för att minska riskerna för att hamna hos Kronofogden. En av de vanligaste vägarna in till Kronofogden är genom kraven på återbetalning. Det visar bland annat Anna Hedborgs stora skuldutredning (SOU 2013:78). Två vanliga typer är då bostadsbidraget har blivit för högt och då det har betalats ut för mycket studiemedel. Många kanske anar att de fått för mycket i bidrag och lägger undan en slant inför en årlig avstämning. Men många uppfattar också ett utbetalat bidrag som något som är korrekt och har inte marginaler för ett återkrav på tiotusentals kronor.  Det kräver också tid och resurser för staten att driva in dessa felaktigt utbetalade belopp.

Det borde inte vara något praktiskt hinder att månadsrapportera inkomster till Skatteverket i dagens samhälle där det mesta sker elektroniskt. Företagets preliminärskatt och moms ska in regelbundet och det kan idag hanteras smidigt på elektronisk väg.

Vi skulle alla tjäna på att rätt blir rätt.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.