Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Nytt år och ett oskrivet ekonomi-blad ligger framför oss. Kan det vara läge för att styra pengar in och pengar ut lite mer? Inkomsterna är svåra att påverka i det korta perspektivet, men utgifterna behöver vi få koll på för att kunna ändra något om det skulle behövas. Reservera någon timme för årets planering.

Planen kan göras enkel eller mer detaljerad.

Enkla vägen – autobahn

Betalar du alla räkningar, det vill säga fasta utgifterna, från ett och samma konto har du lätt att ta fram ett underlag. Summera de räkningar du fick förra året via uppgifter i internetbanken. Lägg till eventuella nya.

Dela summan med 12 och runda av en bra bit uppåt då el, värme, vatten, försäkringar förmodligen blir dyrare i år och för att ha en buffert. Lägg upp det månadsbeloppet som automatisk överföring från lönekontot till ett räkningskonto. Har du redan en överföring kan du behöva ändra den utifrån årets beräkning.

Med samma avsättning varje månad behöver du inte känna av jobbiga månader och vet att pengar alltid finns där för det du måste betala, enligt avtalen du ingått.

Utgå från förra årets inkomst efter skatt, dra ifrån överföringen och bestäm hur mycket du behöver och vill reservera för sparande. Se sparande som en fast utgift så blir det lättare av att du sparar. Resterande belopp ska räcka till alla vardagsutgifter. För inköpen i matbutiken kan det vara bra planering att föra över en summa varje månad till livsmedelskortet. Det minskar risken för impulsköp veckan efter lön.

 Detaljerade vägen – landsvägen

Vill du få mer kontroll över olika utgifter – kanske för att kunna motivera neddragningar och besparingar i familjen – då är det bra att göra en uppställning för de olika utgifterna, månadsvis.

Det finns en del hjälpmedel på internetbanker och via appar. Ofta krävs ändå viss handpåläggning om man måste lägga in uppgifter själv eller kolla dem. Själv utgår jag från en egen budget över mina räkningar i ett excel-ark och följer upp genom att fylla i de faktiska utgifterna allteftersom under året. Det blir i praktiken en kassabok, som jag sen kan kopiera över som nästa års budget.

Där har jag rubriker på de olika utgifterna i en kolumn och beräknade belopp på räkningarna som ska komma, på rätt månad i de tolv månadskolumnerna intill. Alla räkningar kommer ju inte varje månad. Sedan summerar jag utgifterna månadsvis, men också årsvis per räkningsslag. Då framgår till exempel att telefon, bredband och tv-kanalabonnemang blir stora belopp varje år. Även försäkringar går på mer än man ofta tror. De senare är dock inte det första man ska dra ned på. De är viktiga skydd att behålla. Årssumman delar jag med tolv och det beloppet blir min månadsavsättning för mina räkningar.

Genom kontoutdrag i internetbanken kan det sedan gå att få fram vad de rörliga utgifterna uppgår till. Summera för en längre period så får du ett mer realistiskt genomsnittligt belopp per månad.

Din årsplan består nu av inkomst efter skatt minus fasta utgifter, minus sparande och minus rörliga utgifter. Blir det något kvar? Vill du att det ska förändras till det bättre? Då är det dags att se över vilka avtal du kan ändra på, dra ned på eller hitta billigare, vilka förbrukningar som går att minska eller måste minska.

Vilka åtgärder som kan ge mer i plånboken återkommer jag till i en senare blogg. Men har du kommit så här långt i en årsplan så att du har grepp om utgångläget är mycket vunnet.

Den tid det tar för detta är ofta mindre än vad vi lägger på andra saker vi gillar – till exempel joggning, gym, tv-tittande och facebookande. Även om det först tar emot – gör dig själv bästa tjänsten på nyåret och få grepp om dina pengar för ett lugnare och roligare år!

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.