Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Tänk dig att du och fyra kompisar köper en lott tillsammans och vinner 2 miljoner kronor. Om du då inte kan räkna ut hur mycket var och en av er ska få av vinsten (underförstått delat lika mellan er), vore inte det lite trist?

Den uträkningen klarade ändå inte 31,2 procent av de tillfrågade i en undersökning av räknefärdighet bland 18–79-åringar som Finansinspektionen gjorde för några år sedan. När många går bet på en uppgift med så positiv innebörd så förstår man lätt att kunskaper i matematik och privatekonomi är alltför nedprioriterade.

I dagarna kom en ny undersökning från Finansinspektionen om ungdomars kunskaper om vardagsekonomi. Åtta av tio anser att de hade tillräckliga kunskaper om ekonomi när de flyttade hemifrån. Mest klar är de över hur man betalar räkningar. Störst osäkerhet röner frågor kring försäkringar, hur man tar lån och hur mycket lån kostar.

En positiv effekt finns: De som pratat ekonomi på hemmaplan och fått ansvar för studiebidraget har bättre kunskap om hur man gör en budget och betalar räkningar än de som inte gjort det.

De frågeställningar ungdomar ställs inför när de kommer ut i vuxenvärlden är betydligt större än så, menar jag. Och det är fortfarande, trots införande av privatekonomi i gymnasiet, stora behov av ytterligare förståelse för hur viktiga de privatekonomiska besluten är för individerna och samhället.

Den här veckan finns chansen att lyfta upp privatekonomi i skolorna. Det är nämligen Global Money Week, en internationell satsning sedan några år tillbaka för att lära barn och ungdomar om pengar, sparande, yrkesval och entreprenörskap. Årets tema är ”Take Part. Save Smart!”

Några aktiviteter i Sverige:

Bankföreningen har tillsammans med privatekonomer från bankerna ordnat ett rundabordssamtal med finansmarknadsminister Per Bolund. Då enbart hälften av föräldrarna anser sig kunna ge barnen råd i ekonomi är privatekonomernas budskap att det är i skolan som kunskapen bäst förmedlas. Det som oroar ungdomar själva är hur de ska kunna köpa en bostad. Per Bolund erkänner att dåliga kunskaper i privatekonomi är ett samhällsproblem.

Finansinspektionens konsumentenhet lanserar denna vecka ett initiativ som heter Money Week Challenger. Det sker inom ramen för det nationella nätverket för finansiell folkbildning, Gilla Din Ekonomi.

Aktiviteten omfattar undervisning i 24 skolor på olika orter och en tävling där resultatet ska presenteras på fredag. Syftet är att lyfta fram vikten av kunskaper i privatekonomi. I samband med detta har en karta tagits fram där man kan hitta kontaktuppgifter till möjliga föreläsare runt om i Sverige.

När en fråga lyfts upp nationellt och koncentrerat på det här viset kan det öppna ögonen för många, men hur det ska kunna bli kontinuitet i undervisningen och likartade kunskaper runt om i landet ställer jag mig undrande till. Det finns ingen riktig kunskapsbas för blivande lärare att stå på. Utbildningen på högskolor och universitet innehåller inget tydligt moment som tar upp privatekonomiska frågor, inget faktaunderlag att jobba utifrån. Det blir lite av ad hoc-undervisning. Detta framkom i den studie om utbildningen av lärare i samhällskunskap på gymnasiet jag gjorde för ett år sedan. Jag efterlyser inrättandet av en professur i privatekonomi!

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.