Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Regeringens höstbudget kan ses på två sätt. Som en lång lista med olika åtgärder som kan påverka många människor. Eller som en budget utan stora reformer. För hushållens del kan den ge några hundralappar hit eller dit.

Är det stora privatekonomiska förändringar i regeringens budget? Det beror på vem du frågar. För en över 65 år, med hög pension och ett bra kapital, känns det nog futtigt att få ett tandvårdsbidrag höjt från 150 till 300 kronor per år. Och varför tror regeringen att alla som råkar ha fyllt 65 behöver bidrag? Många av dem arbetar fortfarande och många har stora egna tillgångar.

För ensamma mamman med tre barn och låg lön känns det troligen som ett viktigt tillskott att få 126 kronor mer i månaden i flerbarnstillägg och någon hundralapp mer i bostadsbidrag.  Blir hon dessutom deltidsarbetslös kommer hon att få a-kassa i 300 dagar mot dagens 75. Alla med sjuk- eller aktivitetsersättning känner nog också att de får ett bra tillskott när garantiersättningen höjd med 187 kronor i månaden från den 1 juli nästa år. De får även samma nivå på bostadsbidraget som pensionärer, vilket kan innebära ytterligare någon hundring.

Vi får också hoppas att alla som bor i kommuner som tagit stor ansvar för nyanlända har kloka kommunpolitiker som använder statsbidraget där det gör mest nytta. De 10 miljarderna till kommunerna, som är regeringens största post i budgeten, är pengar som varje kommun får hantera helt fritt. Regeringen kallade det välfärdsmiljarder men kan inte styra att alla pengar går just dit.

Vi hör ständigt att de svenska hushållen lånar för mycket. Samtidigt öppnar regeringen för större uppskov vid bostadsförsäljningar. Ett uppskov är en skuld till staten och fungerar i praktiken som att ha ett topplån hos staten till en mer än dubbelt så hög skuldränta som för ett bostadslån i banken.

Ett annat förslag är studielån för körkort som regeringen förslår ska utredas för att genomföras under de närmaste två åren. Det är bra att fler får möjlighet att ta körkort och det gör det lättare för många att komma in på arbetsmarknaden. Men även här är det lån som lösningen på problemet.

I regeringens budget finns inga förslag som uppmuntrar till sparande. En sparstimulans för unga likt den i Norge skulle visa på vikten av att spara, vare sig det är till körkort eller en framtida bostad.

En åtgärd som hade kunnat signalera att hushållen bör minska lånen, är en sänkt avdragsrätt för skuldräntor. Tillfället är det bästa nu när räntorna är låga. Flertalet ekonomer föreslår det. Ja, även samarbetspartnern Västerpartiet vill det. Ändå händer ingenting. Sänkt avdragsrätt skulle dessutom gälla inte bara bolån utan alla former av lån. Vi ser hur blancolån i olika former ökar och vi vet att de, snarare än bolånen, kan bli en väg till Kronofogden för många.

En liten ändring i rut-avdraget kommer också från årsskiftet då reparationer av vitvaror i bostaden räknas med. Men den tidigare sänkningen av taket för rutarbete till en maximal skattereduktion på 25 000 kronor gjort mer skada än nytta. Osäkerheten kring ändringar i reglerna verkar ha minskat tillströmningen av rutföretag.

Och hos mitt tvätteri/skrädderi var frågorna många vid lunch. Visst är de glada över sänkt moms på reparationer av skor, kläder och hemtextiler från årsskiftet. Men hur ska ändring av ett plagg räknas? Är det reparation eller skrädderi? Och vad är vitsen med att fortsätta att ha 25 procents moms på olika former av tvätt? Att det blir krångligare för det lilla företaget kunde de raskt konstatera.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.