Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I ett stort antal år har jag varit med om att analysera hushållens ekonomi. Hur den har gått från åtstramning i mitten av 90-talet till en mycket positiv utveckling under 2000-talet. Vi har aldrig haft det så bra, är budskapet jag velat sprida. Och det anser jag fortfarande.

Det kan vara svårt att lyfta blicken och se positivt på situationen när det alltid finns oro med i bilden. Oro för arbetslöshet, oro för omvärldsförändringar och oro för att få det sämre.

Nu är det ju inte så att det finns en enda bild av hur hushållen har det. Den riktigt positiva bilden är den av normalhushållet där två vuxna jobbar och har lön. Den som har sjukersättning har till exempel en mycket mer problematisk utveckling. Avsaknad av inflation kan låta bra för konsumenten, men alla priser på det vi köper sjunker inte. Det gör däremot ersättningen när prisbasbeloppet sjunker. Likaså minskar garantipensionen då och tjänstepensionerna får ingen uppräkning.

Många andra, som är beroende av bidrag från samhället, har också fått se sin ekonomiska utveckling öka i lägre takt, exempelvis ensamstående föräldrar med hemmavarande barn.

Det ökade utrymmet för många hushåll, vart har det gått? Ja, en stor del har gått till att bo. Bopriserna har stigit kraftigt på de flesta orter. Men ökningen i inkomster har väl inte alltid hängt med. Boverket har kommit med en rapport om skillnaden mellan olika hushåll vad gäller boendekostnader och disponibel inkomst.

Totalt sett har disponibelinkomsten ökat med 46 procent på 19 år, konstaterar Boverket. Det är medianinkomsten med inflationen borträknad. För sammanboende med barn var ökningen närmare 70 procent, medan den för ensamstående med barn var knappt 35 procent och för ensamboende cirka 20 procent. Yngre än 30 år och äldre än 74 år har fått en allt sämre utveckling jämfört med medianhushållet, med de lägsta ökningarna.

Boendekostnaderna då? Oavsett boendeform har utgifterna ökat, här räknat på tiden 2006 till 2013. Under den tiden har disponibel inkomst stigit med 29 procent. Det är mer än boutgifterna som stigit med 14 procent. Intressant är dock att medianinkomsten har stigit med enbart 11 procent, en mer relevant siffra.

För de olika bostadsformerna skiljer det mest i utveckling av inkomst och boutgifter för dem med äganderätt och bostadsrätt. Där uppgår skillnaden till 20 procentenheter i utveckling, till fördel för inkomstutvecklingen. För hyresrätten är skillnaden enbart 2 procentenheter. En viktig orsak är ränteutvecklingen, vilket också kan bli anledning till omvänd analys i en framtid.

Boverket går vidare i sin analys för att se hur hushållen klarar sin boendeekonomi. Det genomsnittliga hushållet har ju fått bättre marginaler, men många har små marginaler. Minsta marginalerna har boende i storstäder och boende i hyresrätt, men även barnfamiljer och pensionärer har små marginaler.

De hushåll som lägger störst andel av inkomsten på boende är hushåll med två vuxna och flera barn, ensamhushåll med barn och ensamstående äldre. Samboende som har 3 barn eller fler lägger mest, i genomsnitt 42 procent, av sin inkomst på sitt boende. Boverket konstaterar att många hushåll, 770 000 stycken, har svårt att klara sin baskonsumtion idag, trots den positiva inkomstutvecklingen.

Analysen av boendeekonomi är intressant, men jag befarar att situationen egentligen är värre. Många har på senare år byggt upp en sårbarhet inför förändringar. Det gäller nya på bostadsmarknaden, vilka inte belyses specifikt i rapporten, där belåningen bygger på att den löpande ekonomin ska hålla. Inkomstförsäkringar, sakförsäkringar och eget sparande är nödvändiga inslag i den budgeten.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.