Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Nu börjar boräntorna röra på sig. De flesta ökar svagt och det ser ut som botten är nådd. Samtidigt finns det tvåårsräntor som ligger lägre än den korta tremånadersräntan. Det finns en del att tänka på för den som funderar på att binda räntan.

Hittills har den som valt kortast möjliga bindningstid varit en vinnare. Räntorna har under många år varit fallande och boräntorna kom till slut ner till en nivå för snitträntan (faktisk ränta och inte listränta) på ungefär 1,5 procent för tre månaders bindningstid. Där har de legat relativt fast under en längre tid. Men nu börjar något hända. Den senaste tiden har vi sett ett antal mindre höjningar.

Det normala är att tremånadersräntan ligger lägst och att räntan är högre ju längre bindningstiden det är normalt. Förklaringen är förenklat att den som lånar ut på längre sikt förväntar sig en viss kompensation för risken att räntorna kan röra sig.

För den som har ett bolån kan skillnaden i räntor ses som en försäkringskostnad. Om lånet är bundet i fem år är du garanterad att inte behöva betala mer under den tiden, oavsett hur marknadsräntorna rör sig. Det troliga är att ditt lån blir lite dyrare, än med kortare bindning, men du kan känna dig trygg.

I dag är denna försäkringskostnad mycket låg och ibland är den negativ. Är den negativ får du en lägre ränta för att du binder din ränta en längre tid.

När långräntan är lägre än korträntan finns två förklaringar. Det ena är en allmän förväntan på att räntorna framöver ska ligga betydligt lägre än i dag. Den andra förklaringen är att det är ett sätt att locka till sig dig som kund och att få dig att binda ränta för att vara kvar under ett antal år, alltså en form av marknadsföringskostnad. Det är särskilt tydligt om bara något av bolåneinstituten har en lägre långränta än kortränta.

När det gäller marknadsräntorna, som till stor del styr räntorna på längre bindningar, ser vi en svag uppgång. Det gäller framför allt i USA. Där har också den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, börjat höja sin styrränta och en ny höjning väntas i mars.

Även i Sverige ser vi en, dock svagare, uppgång. Riksbanken talar också om att inflationen börjat ta fart och det kan bli aktuellt med reporäntehöjning om ett år eller så. Vi har dock hört det förut och det finns också i det senaste räntebeskedet en brasklapp om att det kan bli en till sänkning om inflationen inte stiger som förväntat.

Förväntningarna om kommande räntehöjningar under en längre tid har gjort att de bundna boräntorna tidvis har legat högre än de skulle gjort om vi hade haft spåkula och kunnat se hur länge vi skulle haft detta extremt låga ränteläge. De med bunden ränta har alltså varit ”förlorare”. Sker nu det omvända med en kraftigare uppgång än förväntat kan de istället bli ”vinnare”.

För den som vill ha tryggheten av att veta hur räntekostnaden blir framöver kan det vara bra att välja bunden ränta. Men det ser inte ut att vara någon brådska, den uppgång som sker är mycket långsam. Genom att se på de riktigt långa bindningarna, eller tioåriga statsobligationer, ser vi också att marknaden också förväntar sig förhållandevis låga räntor under lång tid framöver.

Men du ska aldrig binda räntan på längre tid än du förväntar dig att bo kvar. Om du flyttar innan bindningstiden går ut kan du behöva lösa lånet i förtid och betala en ränteskillnadsersättning. Den är i och för sig avdragsgill som andra skuldräntor men kan ändå bli en kännbar engångsutgift. (Eller så kan den tvinga dig att låna mer till den nya bostaden än tänkt.)

Ett sätt att förbereda sig för högre räntor kan vara att räkna med en ränta på 3 eller 4 procent. Sätt av vad det motsvarar på ett konto. Från det kontot betalar du den faktiska räntan. Mellanskillnaden använder du till engångsamorteringar, renoveringar eller som ett allmänt sparande. När räntorna blir högre har du redan vant din ekonomi vid en högre ränta och behöver inte dra ner på annat.

För den som bor i bostadsrätt är frågan om boräntan större. Det handlar inte bara om det egna lånet utan även om föreningens (och att andra medlemmar också ska klara av sina lån vid en räntehöjning). En förening kan gärna ha lån med lång bindning för att veta hur stor räntekostnaden blir framöver. Därmed vet också medlemmarna vilken avgift som kan förväntas. För en förening kan det därför vara ett bra tillfälle att fundera under det närmaste året om merparten av lånen ska bindas på längre tid.

 

Se även: Bästa strategin för bolånet

 

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.