Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Genom mitt fönster ser jag då och då brudpar som blir fotograferade i fin grönska mitt i stan. Vackra och glada är de i sin stora lycka. De bär säkert en bild av härlig gemensam framtid inom sig. Ändå blir det inte alltid som man tänkt sig.

 

Separationer är vanliga i vårt land. Ibland hävdas det att hälften av alla äktenskap går i kras. Det stämmer inte. Ser man till statistik över äktenskapens längd är det snarare någonstans som mest mellan 30 och 40 procent som skilt sig. Och det gäller dem som gifte sig för länge sedan. Ju längre äktenskapen varat desto vanligare blir det.

När det finns hemmabarn med i bilden blir det mer komplicerat att separera, oavsett om man är gift eller sambo. Det finns ju ett gemensamt försörjningsansvar. Hur ska barnets omkostnader fördelas?

Länge var det Försäkringskassan som betalade ut bidragsförskott till boföräldern och underhållsföräldern som betalade till kassan. Redan i mitten på 90-talet försökte politiker styra om så att föräldrarna själva skulle sköta om underhållet för barnen. Bara de underhållsföräldrar som hade svag ekonomi skulle få hjälp med hantering av pengarna och få del av det statliga bidraget, underhållsstödet. De som hade råd att betala hela summan skulle betala direkt till den andra föräldern.

Förändringen blev inte så stor då många föräldrar inte ville eller kunde hantera detta. Det var bättre att ha kontakt med en oberoende mellanhand. Vilket också har lett till att underhållet för vissa barn blivit för litet och att en onödig kostnad för administration uppstått.

Regelverket är till och med så utformat att Försäkringskassan i princip inte alls ska blandas in i de flesta fall. Det är ett rent privat avtal om underhåll som föräldrarna ska träffa och är man oense blir det en civilrättslig process. Att staten överhuvudtaget betalar underhållsstöd ligger i politiska viljan att barn inte ska behöva drabbas för mycket av familjers svaga ekonomi.

Förr fanns Socialstyrelsens normer då Försäkringskassan hjälpte till att beräkna underhållsbidrag. I princip samma system används fortfarande. Föräldrarna kan utgå från Konsumentverkets levnadskostnadsberäkningar eller en viss procent av prisbasbeloppet, beroende av ålder.

Sedan jämförs föräldrarnas ”överskott” efter nödvändiga kostnader och boende. Den andel av det gemensamma överskottet som underhållsföräldern har multipliceras med barnets behov, efter avdrag för barnbidrag och tillägg för ev. avgift till förskola/fritids. Ett standardtillägg kan bli aktuellt om den betalande föräldern har mycket bättre ekonomi. Umgängesavdrag kan också vara möjligt om vissa vistelsekrav uppfylls.

Vid växelvis boende ska ingen betala underhåll om inte inkomsterna skiljer sig väsentligt åt. En förälder med låg inkomst och växelvis boende kan få del av halvt underhållsstöd som prövas mot den egna inkomsten. Räknesnurra, stöd och information finns på Försäkringskassans hemsida.

Beräkningen kan leda till ett större belopp än fullt underhållsstöd på 1 573 kronor per månad och barn. Försäkringskassan beräknar att 43 procent av 207 000 barn med fullt stöd skulle kunna få högre bidrag om föräldrarna utgick från den standardberäkningen. Det finns stor anledning till att Försäkringskassan styr ännu mer i den riktningen.

En förändring trädde i kraft 1 april, nämligen att när en förälder betalat hela underhållsstödet till Försäkringskassan under 6 månader i följd så kommer kassan inte längre betala ut underhållsstöd. Det sägs i och för sig också ”i rätt tid”. Hoppas det inte innebär det att det ”lönar sig” att vara dålig betalare.

Det är i grunden märkligt att föräldrar som inte bor ihop ska ha mer specialbehandling och stöd än föräldrar som bor ihop. De har fortfarande samma föräldraskap att ansvara för. För barnens skull borde ansvaret fullföljas.

Jag kan till och med ifrågasätta varför andra via skattsedeln ska betala för att separerade föräldrar inte kan ta hand om kostnaderna för sina egna barn, i alla fall när de har ekonomi för det.

 

Några råd inför separationen:

  • Bestäm hur ni ska hantera framtida frågor och utgifter som julfirande, semester, sommaraktiviteter, språkresor, inköp av dator, mobil, cyklar mm.
  • Bestäm hur kostnader för resor mellan föräldrarna ska fördelas.
  • Ha en plan för fördelning av VAB-dagar.
  • Var noga med hur barnens eventuella sparpengar ska hanteras. Kanske bäst att de ska disponeras gemensamt, det vill säga att båda alltid ska skriva under förändringar (på plats eller via fullmakt).
  • Kom ihåg att ni kommer att mötas vid många tillfällen med barnen framöver, födelsedagar, student, bröllop, dop och så vidare. Respektera varandra. För barnens skull.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.