Brasilien får skräpstatus

Jan Häggström kommenterar

Välkommen till den här extrasändningen med Studio 12.

I dag sänkte Standard & Poor's Brasiliens kreditbetyg till skräpstatus.

Det var inte helt oväntat. Landet har stora bekymmer med fallande oljepriser och politisk kris.

Samtidigt har man höga räntor och en valuta som nästan tappat fotfästet.

Det talas mest om riskerna i Kina.

Men är det kanske Brasilien och några andra oljeekonomier man ska vara mest rädd för?

Med oss har vi Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken. Välkommen!

Jag läste i en av alla investmentbankrapporter att Brasilien är den svarta svanen i världsekonomin–

–och inte Kina. Håller du med om det?

Delvis, men det är ingen jätteöverraskning.

Det har pågått ett bra tag. Valutan har fallit kraftigt de senaste veckorna, med det har pågått relativt lång tid.

Det är 30 % på några månader, 10 % på två veckor och mer än 50 % om vi går tillbaka lite grand.

Det har pågått väldigt länge, men ju mer dåliga nyheter det kommer på Brasilien, desto mer tittar man.

Då upptäcker man nya saker som man ogillar. Den processen är man inne i nu.

Vad är det man upptäcker? De lider av oljepriset. Det är ett oljeberoende land.

Finns det andra bekymmer?

Det går långt tillbaka. Ända sen Lula blev president 2003 har man försummat att göra viktiga reformer.

Man har investerat för lite i infrastruktur, man har inte satsat tillräckligt mycket på utbildning etc.

Det är en omfattande byråkrati och väldigt mycket korruption.

Allt det här får man nu äta upp.

Det var lätt att leva med de problemen så länge råvarupriserna gick upp.

Då var det "happy go lucky". Hushållen kunde konsumera och staten kunde dela ut pengar till hushållen.

Nu är det tomt i kassakistan. Då har man inte det som man skulle behövt ha gjort under de här åren.

Det har man försummat att göra. Det får man svettas med ett bra tag nu.

Brasilien hade några bra år, men nu har vi haft fallande BNP i två kvartal. Landet är inne i recession.

Vi har också fallande inköpschefsindex. Det visar den här grafen.

Andra centralbanker blåser på ekonomin genom att sänka räntor runt om i världen.

Brasilien kan inte göra det på grund av urhög inflation. Vad beror det på?

Att valutan har fallit. Men det är också en avspegling av att arbetslösheten var lite för låg för nåt år sen.

Det var överhettningstendenser i ekonomin.

För ett antal år införde man ett inflationsmål.

Det har man försökt hålla sig till. Centralbanker är oberoende och ska hålla låg inflation.

Då måste de helt enkelt hålla uppe räntorna.

São Paulo-börsen har också fallit ganska kraftigt. Vi har en graf över det.

Ett bolag som verkligen har gått kräftgång är oljejätten Petrobras–

–som även är drabbad av en korruptionsskandal på toppen av oljeprisraset.

Spelar det en roll? Petrobras är ju väldigt viktiga för Brasiliens ekonomi.

De hade stora investeringsplaner för utvinning av djuphavsolja utanför Brasiliens kust.

Det var ett stort prestigeprojekt.

Nu är alla tveksamma till att investera i det. Man har förstått att mycket av pengarna som gick in i bolaget–

–har runnit ner i fickorna på ett antal politiker. Det är stora tveksamheter omkring detta.

Det är väldigt genant för presidenten. Innan hon blev president var hon ordförande i bolaget.

Man brukade skämtsamt säga att São Paulo var Sveriges näst största industristad en gång.

Många svenska bolag var stora där. Brasilien är oerhört viktigt för våra stora tillverkningsjättar.

Hur hårt slår det här på svensk industri?

Ganska mycket. Svenska bolag säljer mycket lastbilar där och det finns mycket produktion.

Man har försökt skydda den inhemska industrin och därför flyttat produktionen dit.

Det är väldigt dramatiskt nu när det gäller konsumtion och investeringar.

Bilförsäljningen är ner 50 % sen årsskiftet. Det är väldigt, väldigt dramatiskt.

Volvo har förlorat mycket av orderingången i Brasilien.

Du drar gärna paralleller mellan Norge och Brasilien. Norge är lite i samma läge, men inte så allvarligt.

Skillnaderna är naturligtvis att Norge har en fungerande ekonomi.

Man har ingen korruption och ingen omfattande byråkrati. Befolkningen är välutbildad och så vidare.

Framför allt har man lagt undan rätt mycket pengar under de goda åren.

Det blir en buffert som man kan utnyttja. Staten kan använda de här pengarna–

–till att dämpa fallet i norsk ekonomi.

Man hade inte så hög inflation från början. Att man ligger lite över riksbankens inflationsmål är inte så besvärande.

Norge har större förmåga att ställa om–

–trots att det finns likheter med råvaruberoendet och fallande oljepriser, så är skillnaderna väldigt stora.

Vi behöver inte alls vara lika oroliga för Norge.

Har vi en tendens, ni analytiker och vi i media, att bara fokusera på en konflikt i taget?

I våras var det Grekland, nu Kina. Man glömmer bort de andra oroshärdarna och det är ett bekymmer.

Lite grand är det så. Vi fungerar på det sättet.

Det här har funnits lite vid sidan om. Det har förekommit på radarskärmarna–

–men inte varit tillräckligt akut. Nu blir det väldigt akut.

Att få skräpobligationsstatus betyder att många är tvungna att sälja sina brasilianska obligationer.

Det spär på problemen. Det blir ännu dyrare för Brasilien att låna.

Tack, Jan. – Tack för att ni har tittat på vår extrasändning–

–om Brasilien och bekymren i den brasilianska ekonomin. Ha det bra. Hej då!

Standard & Poor’s sänker Brasiliens kreditbetyg till skräpstatus. Handelsbankens chefekonom Jan Häggström kommenterar. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min