Ica-Pers utmaningar

Hej och välkomna till ännu ett möte med en av börsens vd:ar.

I dag besöker vi ett av Sveriges mest kända varumärken, nämligen ICA-gruppen.

Med oss har vi bolagets vd, Per Strömberg. Tack för att vi fick komma hit.

Du blev vd för ICA-gruppen 2012. Varför tog du jobbet?

Som du var inne på, så var det ju att få leda en av Sveriges mest spännande varumärkesresor.

Det är en lite udda, men oerhört kraftfull affärsmodell med ICA-idén i botten och fria handlare i samverkan.

Det var väl två saker som kittlade.

Jag tänkte att vi ska gå igenom några olika teman. Första temat har jag kallat tillväxt.

På finansmarknaden är ni knappast kända som ett tillväxt-case.

Snarare som en ganska trygg och relativt förutsägbar placering och det menar jag i positiv bemärkelse.

Vad är viktigast, att växa eller att förvalta och förädla det ni har...?

I vår bransch är det väldigt viktigt att växa, men när man växer i vår bransch–

–så växer man på helt andra tal än vad man kan se i andra branscher eftersom det i grunden är en bransch–

–som sett ur ett längre perspektiv växer nånstans kring två tre procent.

Nu när vi har extremt låg inflation tar det lite längre tid, men för oss är det väldigt viktigt–

–att ta marknadsandelar hela tiden.

Hur stora marknadsandelar har ni i Sverige?

Runt 36 eller 37 procent om man tittar på hela dagligvarumarknaden.

Är den höga nivån hållbar?

Ja, vår ambition är att fortsätta att utveckla och kunde växa ytterligare.

Vi kan titta lite på era övriga marknader. Ni är ganska stora i Norge och är även verksamma i Baltikum.

Vi vill främst växa i storstäder i Sverige och i de tre baltiska länderna med extra fokus på Litauen–

–där vi har en lite svagare marknadsposition i dag.

Ni har inga planer på att hitta nya marknader?

Nej, vårt fokus är på de marknader vi jobbar i dag.

Ett annat närliggande tema, som jag kallar specialisering...

Ni har avyttrat Kjell&Company och Forma.

Kvar bland portföljbolagen finns Cervera. När försvinner det?

Vi startar avyttringsprocessen under hösten som kan ta upp till ett halvår.

Går allt som det ska, blir det väl en affär i början av 2015.

Varför behåller man då Cura apoteket eller ICA-banken?

Vi har en bankverksamhet som bidrar på ett väldigt bra sätt i vår kärnaffär, som är dagligvaruhandeln–

–och den är ett viktigt stöd till den och det finns många gemensamma kopplingar mellan dem.

Tittar vi på Cura så har det varit naturligt för oss att gå in på apoteksmarknaden–

–inte minst för att vi såg att det kommer att göra våra stormarknader ännu mer intressanta.

Det hjälper till att bygga trafik till stormarknaderna samtidigt som våra Cura-apotek–

–själva drar fördel av att finnas vid stormarknaderna och ta del av de kundströmmar som finns.

Ni har en stark balansräkning - nettoskulden i förhållande till EBITDA ligger på 1,7–

–alltså under ert mål på 2,0. Ni har gjort ett antal avyttringar och får in lite reavinster–

–och ni behöver inte de pengarna för att stärka upp den finansiella ställningen.

Vad ska ni göra med alla pengar?

Vi tittar på en väl avvägd tillväxt framöver, men vi är nöjda med att ha nått–

–och ha levererat med den skuldsättningsgrad som vi har.

Ett återkommande tema under 2014 har varit det planerade samarbetet i Norge–

–och i februari meddelade norska konkurrensmyndigheten att man vill–

–stoppa ert samarbete med Norgesgruppen.

Vi börjar med att titta på det generella resultatet som ni har i Norge. Varför gör ni så stora förluster?

Det har vi gjort under väldigt lång tid, nånstans mellan 500 och 700 miljoner kronor per år.

Det finns många förklaringar till varför siffrorna är så pass dåliga, men den enskilt viktigaste–

–är att vi är en så pass liten spelare så vi lider av dåliga inköpspriser och höga logistikkostnader.

Sen kan vi prestera bättre även på andra områden.

Vi kan bli ännu mer effektiva i våra butiker–

–men grundfundamentet med att ha rätt inköpspriser och en rimlig logistikkostnad är en förutsättning för–

–att vi långsiktigt ska kunna ha en bra affär i Norge.

Hur skulle en integration av Norgesgruppen hjälpa till att förbättra lönsamheten i Norge?

Samarbetet skulle göra att vi får mycket bättre inköpspriser och vi skulle även–

–få en lägre logistikkostnad så med det samarbetet slår vi verkligen två flugor i en smäll.

Om vi antar att norska konkurrensmyndighetens slutgiltiga beslut inte går er väg–

–antar jag att det krävs att ni gör ganska stora förändringar på den norska marknaden...?

Det krävs stora förändringar för att komma tillrätta med situationen i Norge.

Norgesgruppspåret är ett sånt radikalt grepp.

Får vi inte gehör för det, och det preliminära beskedet som kom i februari var negativt–

–så vi har ju förberett oss väl på de olika scenarierna som man kan se.

Allt från ett rent nej till ett delvis nej från konkurrensmyndigheten.

Vi är väl förberedda oavsett vilket svar som kommer.

Jag läste att ICA-nyheterna gjorde en enkät tidigare i år där man frågade ett antal ICA-handlare–

–och deras svar var övervägande att man vill att ni ska lämna Norge helt och hållet.

Min uppgift är att inför styrelsen lägga fram det som jag anser vara bästa vägen framåt i Norge.

Det finns självklart alltid synpunkter från olika håll.

Det kan vara från massmedia eller våra viktiga handlare men jag måste känna att jag och ledningen–

–kan stå upp för det förslag vi lägger fram.

De som kommer med synpunkter kan aldrig vara så väl insatta som jag och ledningen är.

Jag låter mig inte påverkas speciellt mycket av den typen av synpunkter - eller snarare inte alls!

I samhället finns det ett antal kortsiktiga och långsiktiga trender som just nu–

–är väldigt aktuella och diskuteras flitigt.

Ett par av dem har ni tagit upp själva. En viktig och väldigt omdiskuterad del–

–är den kraftigt ökade efterfrågan på ekologisk mat.

Hur hanterar ni efterfrågan relativt det utbud som finns i dag?

Det är ett enormt sug och vi har sett det här komma.

Det är ett av skälen till att vi lanserade samarbetet med LRF som vi har gjort.

Ekologiskt är ett område där vi vill växa–

–men att det skulle växa så mycket, mer än 50 procent det första halvåret–

–är mer än våra egna bedömningar. Det är alltid svårt att säga hur kraftig en trendförändring blir.

På kort sikt kan det leda till att det blir svårt att hitta ekologiska varor fullt ut.

Är det svårt?

Inom några produktområden slår vi i taket.

En annan trend är urbaniseringen. Du sa tidigare att ni fokuserar mycket på storstäderna.

Min kanske lite förutfattade analys som bor i en storstad är att storstadsbor inte bara–

–efterfrågar mer ekologiskt, man letar även efter mer specialiserad mat.

Delikatesser och kanske framförallt så äter man mycket mer ute. Hur förhåller ni er till det här?

Det är kanske det mest fantastiska med ICA-modellen.

Det finns inga som är bättre på att anpassa sig till sina lokala kunder än ICA-handlarna gör.

De är mer snabbrörliga än några andra handlare.

Vi har ICA–butiker som har allt från restauranger–

–till fantastiska färdigmat- och delikatessutbud. Vi är nog bättre än någon annan att spegla det här.

Sen finns det ju produktområden där vi kan komma ännu längre och det är väl fortfarande så–

–att jämför du ICA och andra aktörer med hur det ser ut internationellt–

–så är fortfarande färdigmatsidan underutvecklad.

Kraven på bekvämlighet och enkelhet kommer bara att öka så visst kommer vi att göra ännu mer framöver.

Ni hoppas inte på att den nya eventuellt rödgröna regeringen får igenom höjd restaurangmoms?

Nej, absolut inte. Det är en fråga för politikerna, vi får väl se var det landar nånstans.

Kan man säga att ert licensavtal med Starbucks är ett sätt att möta urbaniseringstrenden?

Ja, men det handlar mycket om att öka attraktiviteten framförallt i våra stormarknadskoncept.

Tanken är att Starbucksenheterna, som är ganska stora caféer på upp till 150 kvadratmeter–

–kommer att ligga i direkt anslutning till ICA-butiken.

Det kommer ju att hjälpa till med kundströmmarna till ICA–butiken.

Sen kommer vi till trenden som berör er i allra högsta grad och det är digitaliseringen.

Under flera år har vi sett att några av era konkurrenter har inlett onlinesatsningar–

–med blandad framgång. Varför har det tagit så lång tid för ICA-gruppen att komma igång?

Nu är tiden absolut mogen.

ICA gjorde ju ett försök i början av 2000-talet, men då var det för tidigt.

Nu gör vi en väldigt stor satsning på det här området och timingen är nog ganska bra.

Försäljningen som i dag går över nätet när det gäller mat är bara en procent av den totala försäljningen–

–så även om vi som lever i storstäderna tycker att det har tagit ordentlig fart–

–så är det fortfarande på ganska låga nivåer, men ökningstalen är enorma och vi är övertygade om–

–att det här kommer att komma, men det är från låga nivåer så jag tror att timingen är bra.

Vi kommer med en testlansering nu under november, som planen ligger–

–och då blir det ett mindre antal butiker, precis som med Starbucks, där vi testar och ser att allt fungerar–

–och förbereder för en successiv utrullning under 2015 där vi också tar område för område.

Vi tar inte en stor övergripande rikslansering - vi tar område för område.

Kommer varje online–matvaruaffär att vara kopplad till en enskild ICA-butik?

Ja, det är ju det unika.

Vi använder ju samma butiksmodell som vi har i den fysiska butiksvärlden även på nätet.

Vi tror att det personliga kundmötet kommer att vara viktigt även på nätet–

–och vi vill hålla fast i det här att det är ICA-handlaren som frontar även i onlinevärlden.

Bakom kulissen så kommer vi ju jobba så–

–att där vi ser möjligheter till att samordna och att ha synergier så kommer vi att försöka ta ut dem.

Det är ju en gemensam lösning och teknisk plattform i grunden som vi erbjuder alla våra handlare.

Det är också så att i storstäder så kommer vi att testa att centralt plocka alla varor–

–i stället för att varje enskild butik plockar.

På det sättet kan man nå större effektivitet, inte minst i lager och plockhanteringen.

Bakom kulisserna kommer vi att titta på alla de stordriftsmöjligheter som finns.

I vissa fall låter vi den enskilda ICA-handlaren hantera det eftersom det är mest effektivt–

–men i andra fall så kommer vi att göra det mer centralt.

Det är upp till varje handlare att säga vad de vill erbjuda för alternativ–

–men i storstäderna, där utkörning är vanligt i dag, kommer säkert merparten av våra handlare–

–att erbjuda det här.

Sen tror jag att det som är lite unikt med ICA jämfört med de renodlade matonlinespelarna–

–är att vi har våra fysiska butiker och de är också fantastiska utlämningsställen.

När man jobbar med onlinehandel vet man att just de här sista kilometrarna ut till kund blir väldigt dyra–

–och det är ofta det som gör att det är svårt att få ihop lönsamheten.

Jag tror, och vi får väl se om det visar sig vara sant, att vi i mycket högre grad kommer–

–att bygga på utlämning i butik eller på utlämningsställe.

Vad har ni för förväntningar på onlinesatsningen och när kan man se några signifikanta effekter på det?

Tittar vi internationellt så ser vi att i storstäder som har kommit långt–

–har man en försäljningsandel på nätet som ligger runt tio procent.

I England som helhet ligger man nånstans mellan fem och sex procent av hela försäljningen.

Tittar man på en femårsperiod så är det absolut rimligt att vi kan nå den typen av nivåer även i Sverige.

Det är givetvis ett sätt att locka nya kunder på–

–men det kan ju även kannibalisera på butiksförsäljningen–

–så det behöver ju inte vara så att det bidrar till en kraftigt ökad tillväxt.

Nej, men vi vet ju att får du en kund att bli kund både på nätet och i den fysiska butiken–

–så ökar du lojaliteten markant.

Nånstans, beroende på vilket land man tittar på, så ökar andelen av plånboken hos kunderna–

–med mellan 20 och 40 procent och ända upp till 50 % på vissa enskilda marknader.

Det här är ett viktigt sätt att driva lojalitet mot våra kunder.

När vi två gör en ny intervju om fem år, hur ser ICA ut då - vad är det som har förändrats?

Jag tror fortfarande att våra butiker kommer att vara den centrala delen–

–och vi kommer ju att fortsatt vara fokuserade på dagligvaror–

–men sen tror jag att den digitala resan har tagit fart.

Det är inte bara onlinehandel, det handlar ju även om hur vi med hjälp av digitalisering–

–kan bygga en ökad lojalitet med våra kunder.

Vi är väldigt duktiga på att kundanpassa och rikta speciella erbjudanden till kunden–

–men vi har fortfarande en del att göra på att anpassa sortimentet i våra butiker så att det blir ännu bättre.

Lokalanpassa, för att ta ett exempel.

Jag tror även att fokus i stort kommer att ligga på de marknaderna–

–inte minst på de svenska och baltiska marknaderna.

Tack, det var jättetrevligt att träffas.

Ica-Gruppen har haft en stark utveckling på börsen i år. I en längre intervju med EFN:s Jesper Norberg berättar vd Per Strömberg bland annat om utmaningarna i Norge.

Per Strömberg pratar även om den kommande lanseringen av Icas näthandel. Och han är inte orolig för att man skulle vara för sent ute, trots att flera företag ligger långt före Ica på området.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.4%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 1.9%
Beijer Ref 1.8%
Elekta 1.6%
NetEnt -1.2%
Kindred Group -1.4%
Oriflame -3%
Uppdaterad tor 11:32
Fördröjning 15 min
  • Dustin: 9:05

    Dustin: "Vi är mer balanserade än andra spelare"

    Dustin befinner sig på en fragmenterad nordisk marknad och ser sig om efter förvärv av mindre aktörer för att ta större marknadsandel. Matilda Karlsson intervjuar Dustins vd Thomas Ekman tillsammans med Jonas Olavi från Alfred Berg. 

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • 4:55

    "Erdogan vill ta grepp om penningpolitiken"

    Trump hotar med nya biltullar. Feds protokoll hökigt men nyhetsfattigt. Italiensk premiärminister får grönt ljus. Inbromsat valutafall i i turkiska liran. Krugman varnar för kris på tillväxtmarknader.

  • Kindred: 12:31

    Kindred: "Vi jobbar hårt med hållbarhet"

    Spelbranschen drabbas av allt fler åtstramningar av regleringar och skatter. Spelbolaget Kindreds vd Henrik Tjärnström kommenterar de olika marknaderna och vad förändringarna betyder för bolaget. 

  • Få full koll på fonder7:29

    Få full koll på fonder

    Det finns över 3 000 fonder för svenska småsparare att välja på. Vilka är bättre än andra och vad kännetecknar en bra fond? Albin Kjellberg tar hjälp av sparekonomen Gustav Sjöholm för att reda ut det.