Loomis rullar vidare

–Tjena! –Hej!

Vi sitter här med Jarl Dahlfors, vd på Loomis. Tack för att vi fick komma hit.

Först ska vi prata lite kort om er kvartalsrapport som kom nyligen.

Analytiker som följer bolaget så lyfter man framför allt fram en sak som positivt.

Det är den organiska tillväxten som är den högsta sen ni blev ett börsnoterat bolag.

Det är en fortsättning på den trenden vi hade i slutet av 2013.

Vad är det som har gjort att den har förbättrats under de senaste åren?

Den största faktorn är att vi under 2013 vann ett par stora kontrakt i Europa och USA.

Resten låg rätt så stilla i fjol.

Backar man tillbaka några år så var vi inne i recession.

Vi noterades i december 2008. Det var hösten när Lehman föll och recessionen började.

En recession i vår bransch innebär att retail, som är vår ena kundgrupp, drar ner på antal stopp–

–och bankerna drar ner på antal stopp för att hämta och balansera pengar i automater och på sina kontor.

Det skedde under våra första år–

–vilket ledde till en negativ organisk tillväxt på transportaffären.

Samtidigt lyckades vi balansera det hyfsat väl–

–med tillväxt på CMS – processverksamheten.

CMS-trenden har hållit i sig. Där har vi haft bra tillväxt i USA - drygt 15 % per år.

Transportverksamheten har sen plattats ut.

*Så när man "nettar" de här verksamheterna...

Ifjol sista kvartalet blev det en positiv tillväxt på ett par procent och första kvartalet 2014–

–blev det en rejäl tillväxt för oss. Utifrån de sista 30 kvartalen blev det plötsligt 4–5 % tillväxt.

Som svensk får man lätt uppfattningen att cirkulationen av kontanter minskar kontinuerligt.

Och att det skulle hota den framtida tillväxten för bolag som Loomis. Hur kommenterar du det?

Det är den vanligaste frågan jag får.

På våra IR–möten när vi träffar investerare och analytiker... De första åren efter noteringen...

...fick vi använda 25 % av tiden för att tala om "cash in circulation".

Idag har de flesta analytiker och förvaltare utanför Sverige släppt den frågan.

Det finns några ihärdiga "cashmotståndare" bland analytikerna i Sverige som fortfarande talar om det.

Tittar man i våra 16 länder... Innan vi köpte Via Mat fanns vi i 16 länder.

Det är Sverige som sticker ut.

Det är nästan svårt att få tag på kontanter.

Alla andra länder vi jobbar i, vi har undersökt det noga inför noteringen...

–och de sista fem åren efter noteringen med hjälp av en konsultbyrå...

Då ser vi att flödet av kontanter, andelen sedlar i samhället, snarare har ökat.

Bästa sättet att mäta vad som flödar runt och påverkar vår verksamhet är antalet bankomater.

Där ser vi en fortsatt tillväxt i nästan alla länder eller en jämn nivå. Förutom i Sverige.

Det finns radikalt färre bankomater per capita i Sverige jämfört med alla andra länder.

Man kan läsa artiklar där folk undrar om det är medvetet gjort av bankerna.

Att få oss att använda kort oftare.

Då kan bankerna kontrollera betalningsindustrin och ta betalt.

En stark trend, inte minst i USA, är att de stora bankerna outsourcar–

–sin kontanthantering till bolag som Loomis.

När andelen kontanter sjunker–

–ökar intresset hos banker och retail att outsourca.

Kostnaden per enhet för banken blir högre när andelen kontanter sjunker.

Då är det vettigt att outsourca.

Om det finns tio banker i Stockholm...

Och alla tio banker har varsitt processcenter med tio personer som räknar, sorterar och paketerar pengar.

De gör klart pengarna inför morgondagen. Det sitter totalt hundra personer och gör det.

Om vi öppnar ett processcenter kan 10–15 personer hantera hela den volymen.

Så när andelen kontanter sjunker–

–kreditkort och annat ökar, blir det mycket dyrare per enhet in–house och då outsourcar man.

Det har skett i många europeiska länder och det tog vi fasta på–

–när vi tog tag i Loomis inför noteringen för fem år sen och jag flyttade till USA.

"Samma sak kommer att ske i USA", tänkte vi. Bankerna kommer att outsourca.

Du har sagt att du blir besviken om du inte får ett antal nya kontrakt närmaste tiden.

Vi hade ett "breakthrough" ifjol.

Då vann vi för första gången två riktigt stora kontrakt. Ett i Houston och ett annat i San Diego.

De behöver investera i ny teknologi för att klara alla "compliance"–regler som kommit efter finanskrisen.

Sen är högre it–säkerhet det vanligaste.

Då vill inte bankirer investera i sin processverksamhet, att fysiskt hantera kontanter.

De ser att Loomis gör det till en lägre kostnad, så att banken sparar pengar.

Det går all outsourcing ut på.

Vi tänker att det här håller i sig. Det finns inget skäl att tro något annat.

I december fick er konkurrent Garda ett stort avtal med Bank of America–

–som de själva kallar för "game changer". Hur kommenterar du det avtalet?

Ställer du det mot den totala portföljen som kommer i USA är det inte unikt.

Vår bedömning är att om det finns 2–2,5 miljarder på den totala marknaden–

–och 600 miljoner dollar är outsourcat idag, varav vi har en tredjedel.

Då finns det mycket kvar att bjuda på.

Vi håller oss kvar i USA.

Ert kontanthanteringssystem SafePoint lanserades 2005.

Det kändes som en trög start.

Men nu börjar det rulla på.

Kan du kort beskriva SafePoint?

SafePoint är en omvänd bankomat, enkelt uttryckt.

I bankomaten tar man ut pengar och det registreras direkt på kontot.

En SafePoint är det omvända för en affärsinnehavare.

Han sätter in pengarna i ett kassaskåp med en läsare–

–som scannar av och sänder en signal om vad som skett till Loomis clearingcenter i Houston–

–som momentant skickar signalen till din bank.

Om du har hundra restauranger–

–behöver du inte vänta på att dagskassorna räknas tre dagar senare för att få pengarna till banken.

Istället får du varje dag en sammanställning av hur mycket pengar som kommit in på kontot.

Affärsinnehavaren får plötsligt tillgång till rörelsekapitalet.

Det är fantastiskt. Du kan växa, använda pengarna, för att de är på kontot. Som en omvänd ATM.

Hur stor är den installerade basen och hur ser tillväxten ut?

Det är vårt hetaste tillväxtområde, bortsett från CMS i USA.

Vi har jobbat mest med det och tror att vi har bäst potential. Den totalt installerade basen idag–

–ligger på drygt 11 000. 10 000 vid årsskiftet och det har kanske kommit till 1000 under första kvartalet.

Vi har tittat på potentialen två gånger.

Konsultfirman gjorde en marknadsundersökning för att se vad potentialen är.

Bankomattillverkarna har också publicerat undersökningar.

Alla är överens om att det är lätt en halv miljon inköpsställen.

Någon säger två miljoner. Det är en gigantisk potential.

Enligt Loomis tidigare vd–

–skulle SafePoint utgöra 10 % av den amerikanska verksamheten efter 2014.

Hur ser det ut nu?

Undrar om det inte är 50 miljoner drygt vi snurrar–

–på "sales per revenue" per år. Vi är snart där.

I april så förvärvade ni de schweiziska bolaget VIA MAT. Varför köpte ni dem?

När vi jämför oss med konkurrenterna, så har konkurrenterna alla tre verksamheter–

–transportaffär, processaffär och den internationella affären.

Den internationella affären är att frakta bulkkontanter–

–och bulkmetaller, alltså guld och silver mellan länder och mellan centralbanker.

Den affären har vi aldrig pysslat med.

Vi har försökt, men kommit fram till att det tar för lång tid att bygga organiskt.

Vi har alltid velat köpa VIA MAT som var ett familjeägt bolag.

Hög kvalitet. Samma syn på kvalitet som Loomis och samma syn på hur man hanterar verksamheten.

Det bygger mycket på människorna i branschen.

Ger branschchefer stort mandat, delegerat ansvar.

De driver mycket på kvalitet och lönsamhet.

När vi fick den möjligheten efter många års diskuterande, så var vi väldigt glada.

Vi tycker att det passar in väldigt bra i Loomis verksamhet. Vi har branscher på 400 orter i 16 länder.

Vi tillhandahöll bara den här tjänsten på ett fåtal ställen.

Nu kan vi göra det på väsentligt fler områden.

Nånting som skulle kunna lyfta er tillväxt på sikt är tillväxtmarknaderna–

–där ni har en låg andel av er försäljning.

Konkurrenterna jobbar aktivt i de länderna. Prosegur är stora i Sydamerika.

G4S är stora i Mellanöstern, Asien och delar av Afrika.

Brinks är väldigt stora i både Asien, Mellanöstern och Sydamerika.

Brinks och Prosegur ligger på cirka hälften av sina intäkter i den delen av världen–

–där vi knappt finns.

Vi tog några försiktiga kliv för några år sen. Vi har gått in i Argentina med en liten verksamhet.

Vi finns i Turkiet och i delar av Östeuropa. Det är tre spännande marknader.

Men det är marknader vi måste utveckla och vi måste in i fler länder.

Det är inget vi jobbar för att genomföra i dag eller nästa kvartal.

Men vi bygger sakta men säkert upp en förståelse för fler marknader.

När man blickar tillbaka om förhoppningsvis fem-tio år.

Om vi gör samma intervju då. Förhoppningsvis har jag jobbet kvar.

Då ser vi nog två saker. "Vad hände egentligen, Jalle?"

VIA MAT är integrerat och vi är störst i Sverige på international services.

Och vi har glidit in i x antal delar i emerging market. Det är de två stora grejerna som sker.

När jag lyssnar på dig och ser vad ni skriver–

–så känns det som, om vi blickar några år framåt, att lönsamheten har mer att ge än de tio procenten.

Ni har SafePoint, som nu börjar växa. Det har en bra underliggande lönsamhet.

Ni har USA som ska nå upp till Europa.

Det är väl Lars Bleckos mandat att han ska ha mer. Sen har vi den långsiktiga optionen i tillväxtmarknaden.

Det känns som om det finns mer att ge för Loomis på sikt vad det gäller lönsamheten.

Absolut. Men kom ihåg vad jag sa för några minuter sen att vi kommer att skifta fokus lite mer mot tillväxt.

Om vi har möjlighet att ta på oss ett nytt land, ett nytt kontrakt, som har en sämre lönsamhet–

–så gör vi det. Om vi tänker oss basaffären som den ser ut i dag–

–där kommer marginalen att växa och det tack vare branschernas implementering av Loomismodellen.

Vi har 400 branscher. Fortfarande är det många av dem som inte går som de ska.

Det finns orsaker till det. Man har ändrat verksamhetsinriktning–

–från att ha varit transportbransch till att processa pengar.

Det kan ta flera år. Man måste bygga volym.

Många av våra branscher har legat och tuggat på för låg lönsamhet.

Successivt får vi upp bransch efter bransch. Då lyfter vi portföljen.

Det är det positiva. När vi växer kraftigt på "salespoint" så kostar det initialt.

Det hämmar marginaltillväxten lite. Likadant är det med CMS.

Under åren som vi har byggt CMS i USA har vi haft väldigt mycket kostnader för tillväxten.

Att bygga om Loomis - USA till ett Loomis - Europa igen för att klara CMS...

Vi har tagit den kostnaden och ändå lyckats bygga upp marginalerna tack vare att branscherna illa skötta.

Det har blivit så pass mycket bättre. Blickar jag framåt–

–så kommer lönsamheten att växa i basaffären–

–men vi kommer att göra nya satsningar som har dämpande effekt på marginalen.

Det viktigaste för oss är att balansera detta på ett bra sätt–

–så att vi inte släpper lönsamheten och bara jagar tillväxt.

Vi vill ha både och.

Ni har starka kassaflöden, en stark balansräkning... Hur ser förvärvsutrymmet ut?

Den kalkylen sitter vi med just nu.

Vi har en tillväxtkalkyl, marginalkalkyl och den förvärvade tillväxten. Vad klarar vi av?

Det är lite av ett lyxproblem. Vi har en stark position och en stark verksamhet som kan förvärva.

Det blir mycket värdeskapande när vi förvärvar.

Antalet förvärv eller snarare volymen förvärvad intäkt kommer sannolikt att vara större–

–när vi blickar tillbaka om fem år, än vad den varit de senaste fem åren.

Ni har varit noterade sen 2008, då ni kom från Securitas.

Sen dess har vi sett en förbättring av lönsamheten och en bättre tillväxt, kanske mer fokus på USA.

Samtidigt har aktien stigit med 200 %.

Hur ser Loomis ut efter den kommande femårsperioden?

Som jag beskriver verksamheten så hoppas och tror jag att vi har ett Loomis–

–som har fortsatt att göra det vi har gjort–

–men gjort det inom fler områden. Både då...

...kundområden, nya geografier och nya produktområden.

Det vill jag se. Vi är så pass starka i dag så att vi kan ta på oss den uppgiften.

Det är ett Loomis som är kvar inom cashverksamheten–

–men på fler ställen och gör fler tjänster till fler kundkategorier.

–Och givetvis med bättre lönsamhet och tillväxt. –Förmodligen.

Tusen tack! Det var jättekul att träffa dig.

Loomis organiska tillväxt det första kvartalet 2014 nådde nya rekordnivåer. I denna långa intervju med EFN:s Jesper Norberg förklarar bolagets vd Jarl Dahlfors att detta beror på att man vann ett par stora kontrakt under 2013.

Och Jarl Dahlfors ser det inte som någon tillfällighet, han skulle bli besviken om Loomis inte vinner ett antal nya kontrakt den närmsta framtiden. ”Vi är väldigt optimistiska”, säger han.

När det gäller Loomis framtid säger Jarl Dahlfors:

”Vi kommer skifta fokus lite mer mot tillväxt”. Och detta kan komma att ske på bekostnad av marginaltillväxten.

 

Vill du hänga med i de senaste ekonominyheterna? Anmäl dig till EFN:s nyhetsbrev här.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min