Från 17 maj: Industrin flyttar hem

Välkomna till Veckomagasinet där vi ska prata om det nya svenska industriundret.

Allt fler svenska verkstadsbolag menar att Sverige är attraktivare som tillverkningsland–

–än lågkostnadsländer i Östeuropa och Kina och väljer att flytta hem fabriker och jobb igen.

Hög effektivitet, en fredlig arbetsmarknad och stabilt politiskt läge är några faktorer–

–som lockar hemvändarna, men är svensk industri på väg in i en gyllene era igen–

–och hur stark är egentligen trenden?

Det ska vi prata om i dag med en panel bestående av:

Björn Lindgren, från Svenskt Näringsliv. Nils Karlsson, vd på forskningsinstitutet Ratio–

–och Ulf Borgcrantz, industriansvarig på konsultbolaget Ernst & Young.

Ulf, hur stark är den här trenden? Kan man prata om en hemvändartrend inom svensk industri?

Norden har blivit mycket mer attraktivt.

Dels har vi krisen i Europa som vi inte har blivit lika utsatta för, så Sverige och Norden–

–har blivit mer attraktivt.

Sen är det så att arbetskraftkostnadens andel av den totala produktionskostnaden–

–har minskat med tiden i takt med att vi har utvecklat våra produktionsmetoder.

I dag är det andra typer av kostnader i produktionen som är viktigare.

Lönernas betydelse blir mindre?

Ja, då är det inte lika attraktivt att vara i ett lågkostnadsland av det skälet.

Börjar verkstadsbolagen tänka på att flytta hem igen riktigt på allvar?

Det finns många exempel på att det händer, men nettoflödena går fortfarande åt andra hållet–

–men nettoflödena minskar så det sker en viss ombalansering.

Det går inte lika snabbt i Sverige som i USA.

Förutsättningarna har inte förändrats lika mycket i Sverige när det gäller arbetskraftkostnadsläget–

–och stabila och låga energipriser.

Där skulle det kunna gå ännu snabbare, men det har ändå hänt nånting.

Är det en trend, Nils?

Jag tror att det är en positiv trend. Sverige behöver tillverkningsindustrin.

Företagen är oerhört viktiga för Sverige.

Huvuddelen av vår export kommer därifrån och huvuddelen av tillväxten den senaste 15–20 åren–

–kommer från de tillverkande företagen.

Vi ser i Tyskland att tillverkningsindustrin är jätteviktig.

Har ni tittat på vilka branscher som är mest benägna?

Man ser vissa tendenser inom tillverkningsindustrin–

–sen finns det en viss typ av verksamhet som alltid kommer att söka sig till lågkostnadsländer.

Backoffice–funktioner, lönehanteringar, faktureringshantering–

–kommer alltid att söka sig till lågkostnadsländer. Det kommer nog inte tillbaka.

Inom produktion, högteknologi och sånt som kräver mycket forskning och utveckling–

–kan man se att Sverige kan vara attraktivt.

Vi ska titta på grafik som visar det som du var inne på, Björn.

Som vi ser handlar det om svenska koncerner med dotterbolag utomlands.

Alltså våra stora multinationella bolag.

Under de senaste åren har antalet anställda i Sverige ökat lite–

–och den här trenden med fler anställda utomlands har planat ut.

Det är, som du var inne på, ett trendskifte.

Man ska vara försiktig med senaste årets statistik där man gjorde en förändring–

–som förklarar mycket av uppgången senaste året, men takten i det här–

–tenderar att bromsa in lite.

Som vi ser har vi väldigt många koncerner som har verksamhet utomlands–

–där ett antal misslyckas och flyttar hem av den anledningen.

Där det var bättre att integrera hela produktionskedjorna med FoU.

Det är också en förklarande faktor.

Det är viktigt att ha allt under samma tak. Du var inne på att lönernas andel blir mindre.

Vad ser du för starka förklaringar, Nils?

Man kan tolka det dubbelt. Det är väldigt positivt för Sverige med en stark tillverkningsindustri.

Det är ett fundament för tjänsteexport och tjänsteföretagande.

Är det den kunskapsintensiva produktionen som flyttar tillbaka–

–eller är det kunskapsintensiv värdeskapande produktion som vi får i Sverige?

I så fall är det väldigt positivt, men är det enklare verksamhet–

–så tror jag inte att det är lika positivt.

Vi kanske får en ledtråd när vi tittar på ett inslag.

Det är inte bara från lågkostnadsländer som bolag flyttar hem sin produktion.

Vi har besökt en trucktillverkare, Atlet, som för några år sen la ner en fabrik i Tyskland–

–för att koncentrera all produktion till Mölnlycke.

Bolaget ser många fördelar med att ha tillverkningen i Sverige.

Vi har en bra produktionsteknik och ligger långt i framkant i sättet att producera.

Vi har en stabil arbetsmarknad med parterna som verkar på arbetsmarknaden.

Både arbetsgivare– och arbetstagarrepresentanter.

Vi har ett stabilt politiskt läge så det finns många fördelar att ha verksamheten i Sverige.

Det är svårt att räkna på, men det är mjuka bitar man måste ta med.

Atlet har 250 anställda och tillverkar drygt 7 000 truckar varje år.

Flertalet för den europeiska marknaden–

–men bolaget exporterar även till Asien och USA.

Atlet flyttade hem tillverkningen från Tyskland och koncentrerade produktionen–

–till Mölnlycke utanför Göteborg.

Martin Björkrot menar att det i en konkurrensutsatt bransch–

–handlar om ett ständigt övervägande kring var bolaget ska tillverka sina truckar.

Besluten tas varje dag och varje vecka. Vi har delmontage, komponenter...

Ska vi göra det i huset eller utanför huset...?

Vi ska naturligtvis konkurera på lika villkor och göra kalkylen, men det är viktigt–

–att ta med alla kostnader – både logistik och transportkostnaden–

–vid ett outsourcing–beslut. Oftast är det billigare och bättre att ha verksamheten i Sverige.

Flyttar man verksamheten för lättvindigt till lågkostnadsländer?

Ja, alldeles för lättvindigt.

Man har inte provat alla alternativ till att ha verksamheten i Sverige.

Att flytta ut verksamheten ser man som en lösning på de effektivitetsproblem–

–som man inte kommer tillrätta med. Det tycker jag är lite fegt att inte ta itu med dem hemma.

Vi kan om vi vill och vi ska kunna ha produktion här i Sverige.

Räknar man fel?

Ja, om man tittar på den enskilda produktkostnaden–

–och glömmer kringkostnader som resor, konstruktion, transporter, ledtider–

–och bundet kapital. Den biten tittar man väldigt sällan på.

Man tittar bara på den enskilda produktkostnaden.

Nils, vilken typ av jobb är det som flyttar hem?

Är inte det ett tecken på att det är högkvalificerade jobb?

Man pratar om att det är effektivt att producera i Sverige.

Jag tror att Sverige har blivit mer attraktivt. Vi har förbättrat företagens villkor.

Lönebildningen har förbättrats liksom skattesituationen.

Det är även så att vi vet att FoU satsningar från privata företag sjunker–

–och att kunskapsinnehållet i exporten inte tycks öka och att det finns en rad högre utbildade–

–som inte får kvalificerade jobb, vilket är ett tecken på överutbildning.

Det är nåt vi ska bry oss om. Vi behöver ha den kunskapsintensiva produktionen här i Sverige.

Vi ska inte plocka hem enkel legotillverkning som görs bättre i lågkostnadsländer.

Ser du en risk med att det är enkla jobb som man flyttar hem?

Det är ett outforskat område, man måste vara försiktig att dra långtgående slutsatser–

–men man bör titta på problematiken som Nils lyfter upp.

Fokus bör inte ligga på de få exemplen på företag som flyttar hem.

Det handlar om alla besluten som företagen tar idag med den nuvarande verksamheten–

–och nästa etablering och nästa investering. Var lägger vi den...?

Han nämnde beslut dagligen och kom ofta fram till att Sverige är det bästa.

De landar där, men för många företag väljer fortfarande att inte göra det.

Har du två etablerade enheter och man fortsätter–

–att expandera och modernisera anläggningar som ligger utanför Sverige–

–tappar man till slut konkurrenskraften i Sverige.

Nu kanske man oftare väljer att modernisera och utveckla verksamheten i Sverige.

Han nämnde även i inslaget den fredliga arbetsmarknaden och få strejker.

Känner du igen det som argument för att finnas i Sverige?

Den kunskapen kan man nog också skaffa sig lokalt i ett land.

Om man går utomlands är det viktigt att man satsar och lägger ner tid–

–och har rätt management – den kunskapen kan man nog också skaffa sig.

Helt klart är det olika kostnader – om man vill öka och sänka produktionstakten i olika länder–

–och man måste friställa personal så kan det vara lite snårigare och kostsammare i andra länder.

Mycket forskning visar att den ekonomiska friheten har ökat dramatiskt i Sverige–

–de senaste 20 åren. I många av de länder som företagen har flyttat till–

–finns det korruption, problem med mutor och annat.

Institutionerna, lagarna och reglerna – det är inte rättssäkert.

Där har Sverige en stor komperativ fördel som vi ska utnyttja.

Ett annat argument man ofta hör från företag är att det finns en kultur i Sverige–

–där arbetarna ständigt kommer med förslag på effektivitetsförbättringar–

–och att det är ohierarkiskt och att det skulle leda till bra produktivitet.

Det är en viktig faktor att svenska företag ofta ligger i framkant på många områden–

–både inom produktionsmetoder och slutprodukterna.

Man har väldigt duktig kompetent personal som vågar ta initiativ och har stöd för att göra det.

Det ser helt annorlunda ut på kontinenten.

Det är positivt i Sverige att vi allt mer fokuserar på att få ut nåt positivt–

–ur investeringar vi gör i innovation.

Tidigare har innovationsgraden mätts utifrån hur många universitet vi har–

–och hur samarbetet ser ut mellan näringsliv och universiteten, utan att få ut så mycket av det.

Nu handlar debatten mycket mer om att få ut nåt ur alla dessa investeringar.

Får vi ut nåt...?

Det är för tidigt att säga, men debatten har börjat och om Sverige ska fortsätta vara på framkant–

–är just produktivitetsutvecklingen det viktiga.

Vi kan inte konkurera med priset på arbetskraft och då behövs innovation.

Vi får ut alldeles för lite. Sverige är ett av de länder som satsar mest i hela OECD–området–

–på FoU, men nu börjar det sjunka.

Vi får inte ut tillräckligt många företag, nya jobb och ökad produktivitet och innovationer–

–i de här systemen.

Ett annat argument är att Made in Sweden skulle stå för nåt positivt.

Vi besökte ett truckföretag i Göteborg och vi får positiva PR poäng. Tror ni att det spelar roll?

Bolagen i USA slår sig gärna på brösten när de flyttar hem igen.

Sånt slår nog mer på hemmamarknaden än att det skulle vara en kvalitetsstämpel internationellt.

Många konkurrenter är lika duktiga, det har man lärt sig – men på hemmamarknaden slår det nog.

Den svenska marknaden är ganska liten, men i USA är den stor–

–så därför är det mycket viktigare där.

Jag tror att det är jätteviktigt. Sverige har skaffat sig en ny modell–

–som har blivit en förebild runt om i världen.

Många företag tycker att det är spännande att kunna finnas i Sverige.

Vilken modell tänker du på?

Det är en modell som är kraftigt liberaliserad.

Det återstår mycket att göra på många områden – bostäder, arbetsmarknaden och allt annat.

Vi har tagit bättre beslut i Sverige på många områden än vad man har gjort i omvärlden.

Därför går det hyggligt bra för Sverige nu.

Vi ska titta på en ny grafik.

Det handlar om den löneinflation som man ser i lågkostnadsländerna.

I Kina har lönerna nästan exploderat på tio år och verkar kunna fortsätta med det.

Är det ett viktigt skäl för de bolag du tittar på att flytta tillbaka, Ulf?

Det kan det vara, men produktivitetsutvecklingen och innovationskraften är viktig.

Länder som Kina har inte alla förutsättningar för att vara riktigt innovativa.

Där har vi i Europa större fördelar.

Det kan vara en faktor, men arbetskraftskostnadens andel–

–av den totala produktionskostnaden sjunker.

Varför är inte kineserna lika innovativa som vi?

Det är jättebra att svenska företag har tillverkning i Kina, det är ju en jättemarknad som växer där.

Våra företag ska både ha produktion i Kina, Sverige, Sydamerika och på andra håll.

Vi ska inte plocka hem produktionen och exportera.

Vi ska finnas på den marknad som växer kraftigt.

Varför är inte kineserna innovativa och kommer de att bli det?

Den kraften kommer att växa i den ekonomin också.

Ju mer de frikopplar ekonomin från den stora politiska kommandoekonomin de har i dag–

–kommer innovationstakten att öka, men det är många steg kvar.

Du pratade om ekonomisk frihet och de är inte fria.

Ett exempel är Volvo som bygger en anläggning och några veckor innan–

–är det inte klart om de får producera därför att jättemyndigheten inte har gett sitt tillstånd.

Det är klart att det försvårar väldigt mycket.

Vi hörde i inslaget att han tycker att många företag flyttar ut för lättvindigt.

Man väger inte in alla aspekter, framförallt inte de mjuka faktorerna. Håller ni med om det?

Alla parametrar är oftast på plats, men jag tror att man ibland underskattar vissa kostnader.

Ni hjälper företag med att räkna på att flytta ut och flytta hem. Hur gör ni analyserna?

Det är ganska komplexa analyser och man måste göra ganska stora studier om–

–hur utvecklingen sker i ett visst land, rent makroekonomiskt.

Tittar man på förvärv så kan många kostnader uppstå som man inte har tänkt på–

–och vi har andra parametrar. I beräkningen tar vi alltid med risken för korruption och oroligheter.

Det är väl bra för er som konsultbolag att det sker flytter hela tiden, ni får väl hjälpa till då...?

Ja, men samtidigt ska man inte underskatta att alla företagen är väldigt skickliga själva–

–och oftast redan har verksamhet i länderna eller partnerskap, men det är svårt.

Det är oerhört viktigt att Sverige finns på de här marknaderna.

Vissa marknader fungerar så dåligt. Företag flyttar hem från Ryssland och säljer av Tele2.

Det är ett jätteproblem att lagar och regler inte fungerar i länderna–

–men svenska företag måste våga ge sig in på de här marknaderna.

På 90-talet var det en stor debatt i Sverige om hur huvudkontoren flyttade ut.

Svenskt Näringsliv var involverade i den debatten. Det har varit ganska tyst om huvudkontorsflytten.

Varför är det så?

Det var några som det skrevs mycket om. Ericsson minns man väl bäst.

Huvudkontoren ligger gärna nära ägandet.

Är ägandet svenskt, så har man huvudkontoret här.

Det är grunden. När ägandet skiftar, ta AstraZeneca, flyttar man också huvudkontoret.

Är det inte oroväckande, eftersom forskning och produktion tenderar att ligga nära huvudkontoret?

Då är det viktigt att ha kvar huvudkontoret och ägandet.

Därför är det bra att inte så många huvudkontor flyttar.

Svenska företag köper utländska företag. Deras forskning och utveckling flyttar delvis till Sverige.

Det är inte bara så att huvudkontor flyttar ut från Sverige. Det blir även tvärtom.

Det sker strömmar åt alla håll. Där har utflyttningen inte betytt lika mycket–

–som för själva produktionen.

Frågan är jätteviktig. Sverige ska ha många huvudkontor–

–och ha de kunskapsintensiva utvecklingsavdelningarna i Sverige.

Det kan vi ha, men då måste vi se till att skatter och annat är attraktivt–

–så att man lägger ägandet i Sverige. Där har utvecklingen gått åt helt fel håll.

Det utländska ägandet har ökat dramatiskt.

Vi har haft trenden där produktionen också har flyttat ut. Svenska företag...

Går det hand i hand?

Vi ska ha huvudkontoren och utvecklingsavdelningarna här. Det är utmaningen.

Sen har företagsklimatet förändrats sen 90-talet i positiv riktning för Sverige–

–beträffande skatter och utbildning osv.

Det har hänt väldigt mycket och det har påverkat debatten.

Men det är mycket kvar. Det finns ett antal heliga kor.

Det betyder mer än man tror för innovationskraft och ägandet i Sverige.

–Heliga kor? –Skattestrukturen på inkomster.

Det påverkar mycket. Tillgången på kompetent arbetskraft och få dem att jobba i Sverige.

Flexibiliteten på arbetsmarknaden när det gäller produktionen–

–som är kopplad till både arbetskraft och kapital. Den ska kunna röra sig på ett bra sätt.

Det här handlar om verkstadsindustrins betydelse för Sverige.

Vi ska återvända till Mölnlycke och Atlets produktionschef Martin Björkroth.

Vi frågade om det talas för lite om verkstadsindustrins betydelse för svenskt välstånd.

Ofta glömmer man att prata om den. Den anses väl inte vara det sexigaste att jobba inom i dag.

Men en väldigt stor del av Sveriges exportandel...

Man pratar ofta om den svenska musikexporten med Abba och Roxette.

Det är en relativt liten del av vår export om du jämför med verkstadsindustrin.

Men vi pratar mycket om det.

Det är ett problem att man inte diskuterar verkstadsindustrin.

Alla kan inte jobba inom tjänstesektorn i Sverige.

Produktionsdirektören tyckte att man pratade alldeles för lite i Sverige–

–om värdet av att ha en stor verkstadssektor. – Håller du med om det?

Det är en viktig fråga. Det måste finnas bra villkor för att utveckla den här typen av företag i Sverige.

Det driver även tjänsteföretagen. Det är en symbios mellan tillverkning och tjänster som är viktig.

Företag som Ericsson, som vi tänker som tillverkande företag, är i dag ett tjänsteföretag.

Så ser det ut för många av de här företagen.

Produktionen kan ligga nån annanstans, men man har utveckling i Sverige–

–och man säljer en mängd tjänster kring de här produkterna.

Har inte ni varit dåliga på–

–att framhålla verkstadsindustris betydelse? Det är musikunder hit och klädunder dit.

Fokus har legat för mycket på annat håll. Man har haft en övertro på tjänstesektorn–

–som den enda drivkraften i svensk ekonomi.

Svenskt Näringsliv har inte gjort det i så stor utsträckning.

Vi framhåller att det är viktigt att det inte går att peka ut framtidens vinnare.

Generella regler är det bästa sättet–

–att få effektiv allokering av kapital och investeringar i en ekonomi.

Sen har vi haft problem med vissa tjänstesektorer i Sverige som har pressats ut från marknaden–

–på grund av skatter och regleringar. Där man nu har öppnat upp.

–Tänker du på ROT- och RUT-avdrag? –Till exempel.

Generella förändringar och regler är bäst drivkraft för ekonomin på längre sikt.

Det är viktigt att inse att tjänsterna också är framtiden.

Det är inte antingen eller. Det är både och. Tjänsteexporten växer just nu.

Det är jätteviktigt att vi kan utveckla nya stora tjänsteföretag, och det gör vi.

Men det finns en symbios som är viktig.

Ibland stirrar vi för mycket på hur många som är anställda inom industrin, så ser vi att det går ner.

Det är ju ett resultat av produktivitetsförbättringar.

–Industrins betydelse växer. –Men det syns inte i statistiken?

Man ska inte stirra sig blind på hur många anställda man har.

Håller du med honom i kritiken att man pratar för mycket om tjänster–

–och inte erkänner den tillverkande sektorns betydelse.

Man har varit lite blind för det som har skapat svenskt välstånd, inte bara historiskt.

Sen -95 och framåt har Sverige haft en fin tillväxt internationellt sett.

Den ökade produktiviteten inom tillverkningsindustrin har stått för värdeökningen.

Det har i sin tur drivit tjänstesektorn och offentlig sektor som också har blivit bättre.

Vilka borde ha talat om det här?

Huvuduppgiften ligger på politikerna.

Politiken måste uppmärksamma villkoren för den här typen av företag–

–och tala väl om dem. Jätteviktigt.

Jag håller med om det. Men även industrin själv kunde göra sin stämma hörd–

–göra reklam för det här och också försöka rekrytera mer från högskolor och universitet.

I och med att vi känner de som jobbar inom industrin med de här frågorna–

–så gör de väldigt stora ansträngningar, men det har varit svårt att tränga igenom.

Även från medias håll har det funnits en förkärlek för att titta på nya sektorer som växer upp.

Det är då inte den traditionella industrialisten–

–utan nån som själv har startat ett företag och gör jeans eller mat.

Det blir mycket intressantare berättelser som media har köpt lättare.

Det kanske påverkar ungas utbildningsval.

Det får naturligtvis de effekterna också.

Industrin har i omgångar haft problem att hitta kompetent personal.

Industrin är grunden. Förädlingsvärdet som den står för–

–är fortfarande lika stor andel av BNP som för 20-30 år sen.

Om vi avslutar med återflyttstrenden igen.

Är det en trend som har kommit för att stanna? Får vi se fler bolag som flyttar tillbaka sin produktion?

Det vet jag inte. Men man blir mycket mer sofistikerad i sina beräkningar–

–när man ska göra sina businesscase.

–Kommer Sverige ut som vinnare då? –I vissa fall.

–I fler fall än tidigare? –Ja.

Absolut. Kan vi både få svenska och utländska företag att flytta hit sin avancerade produktion–

–så är det otroligt positivt för Sverige. Det är intressanta tecken som vi ser. Mer sånt.

–Kommer det att komma? –Det återstår att se.

Tack så mycket för att ni kom hit. Det var verkligen intressant.

Tack också för att ni har tittat. Nästa vecka är vi tillbaka igen med ett nytt Veckomagasin.

Till dess ha det så bra!

 Allt fler svenska verkstadsbolag menar att Sverige är ett attraktivare tillverkningsland än lågkostnadsländer i Östeuropa och Asien.

”Sverige och Norden har blivit mer attraktivt. Arbetskostnaderna betyder inte lika mycket längre”, säger Ulf Borgcrantz, partner Ernst & Young.

Men det finns ännu mer att göra för att göra. ”Det finns ett antal heliga kor, som skatt på inkomster och flexibilitet på arbetsmarknaden”, säger Björn Lindgren, ekonom Svenskt Näringsliv.

Men även om industrijobben är viktiga så finns det även andra viktiga sektorer.

”Tjänsterna är också framtiden. Men det är inte antingen eller, det är både och”, säger Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio.

Programledare: Pontus Herin.

Programmet sändes ursprungligen 17 maj 2013.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

NetEnt 1.1%
Saab 1.1%
Elekta 1%
THQ Nordic -2.5%
Loomis -2.6%
Billerudkorsnäs -2.7%
Uppdaterad tor 11:27
Fördröjning 15 min